Godnattsagor inifrån

Sista inlägget...

2012-01-30T07:13:00.000-08:00

Fyra år har nu passerat sedan första inlägget skrevs på denna blogg. Tanken med bloggen var att ge er läsare insyn i Godnattsagor inifråns framåtskridande, både dess medgångar och motgångar. Numera är projektet avslutat och en permanent verksamhet och vi känner att vi fullgjort vårt uppdrag. Inte hade jag dock kunnat tro att vi skulle ha kommit så här långt vid denna tidpunkt!

Vi hoppas dock att vår dokumentation/historik här nedan kan komma till nytta för er som är nyfikna på Godnattsagor inifrån och låter därför bloggen ligga kvar.

Som ni ser i inlägget nedan så har Godnattsagor inifrån spridit sig till sex anstalter och redan i mars utbildas ytterligare några. Vi hoppas att utvecklingen fortsätter i samma spår och visionen är fortsatt att Godnattsagor inifrån ska finnas på de flesta anstalter i Sverige i framtiden!

Har ni frågor om verksamheten är ni välkomna att kontakta oss på Malmö Stadsbibliotek. Kontaktuppgifter hittar ni nere till höger på bloggen.

Tack till alla er som följt oss under åren!

/Karin

Läs den vetenskapliga utvärderingen Sagor som skapar skillnad

2012-01-26T05:48:00.000-08:00

Godnattsagor inifrån har utvärderats av fil.dr. Annelie Björkhagen Turesson verksam vid Malmö högskola. Utvärderingens syfte har främst varit att undersöka hur projektet har påverkat papporna, mammorna och barnen med särskilt fokus på relationerna inom familjen och läsningens och dess betydelse för familjen. De tre metoderna som har använts vid utvärderingen: observationer, enkäter och intervjuer visade alla på att projektet har varit mycket positivt för de inbördes relationerna i familjen.

Den fullständiga utvärderingen hittar ni här.

/Karin

Vi går nu över till en ordinarie verksamhet

2012-01-26T02:40:00.001-08:00

Efter fyra intensiva år är det dags att officiellt säga hej då till Godnattsagor inifrån, som projekt. Vi går nu över till en ordinarie verksamhet. Det finns både ett lokalt avtal med Kirsebergsanstalten i Malmö som numera köper Stadsbibliotekts studiecirkel. På nationell nivå finns ett avtal mellan Kriminalvårdens huvudkontor och Malmö Stadsbibliotek som reglerar och kvalitetssäkrar spridningen av Godnattsagor inifrån. Avtalet kräver att;

* Godnattsagor inifrån ska drivas som ett samarbete mellan bibliotek och Kriminalvården.

* Alla anstalter/bibliotek som startar Godnattsagor inifrån ska utbildas av Malmö Stadsbibliotek.

* Godnattsagor inifrån ska drivas i studiecirkelform där läsningens betydelse och förälderns roll som läsarförebild står i fokus.

* Bibliotekariernas kompetens när det gäller barnlitteratur, högläsning & läsutveckling och vårdarnas kompetens när det gäller de intagnas föräldraskap och Kriminalvårdens arbete med barnfrågor ska forma verksamheten.

I dagsläget är det sex stycken anstalter som driver Godnattsagor inifrån på sin ort, Umeå, Lindesberg, Sala, Norrköping, Ystad och såklart Malmö. Utöver det har Finland Vasa även deltagit på vår utbildning och byggt upp samma koncept. Under hösten har Vasafängelset drivit sin första studiecirkel och därefter fått finbesök av både finska SVT och TV4. Ytterligare anstalter kommer att utbildas under våren.

I okt 2011 arrangerade Malmö Stadsbibliotek tillsammans med Kriminalvården en avslutningskonferens i Sthlm där cirka 30 bibliotekarier och kriminalvårdare deltog.

Framtiden för GI ser fortsatt osäker ut och hänger på respektive anstaltschefs vilja att prioritera GI under stora budgetnedskärningar. Kriminalvården är i startfasen att ta fram en tydlig organisation och handlingsplan för GI vilket vi gläds åt och hoppas ska stärka det långsiktiga arbetet och dess överlevnad. Malmö Stadsbiblioteks ledningsgrupp har beslutat att vara en fortsatt samarbetspartner till Kriminalvården för att kvalitetssäkra den fortsatta spridningen.

/Karin

Radioreportage från Ystad anstalt och kvinnoavdelningen

2011-11-25T02:40:00.000-08:00

P4 Kultur sände i söndags ett reportage från Ystad anstalt där man nu avslutat sin första Godnattsagocirkel med mycket fina resultat!

Lyssna på reportaget här.

/Karin

Ett stort grattis till Karin!

2011-09-14T00:18:00.000-07:00

...som får Bengt Hjelmqvists pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet 2011!

Prisutdelningen sker på Svensk biblioteksförenings scen under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg torsdag 22 september.

Läs mer om priset på Svensk biblioteksförening hemsida.

/Elin

Framtiden ser oviss ut.

2011-08-23T05:59:00.000-07:00

Läs Efter Arbetets artikel om Godnattsagor inifrån och framtiden.

Karin

En farbror, en farfar och två morfäder...

2011-03-21T02:31:00.000-07:00

har nu också medverkat i Godnattsagor inifrån med samma fina resultat som de andra.

I denna termins grupp på Kirsebergsanstalten, som för övrigt avslutades i torsdags, var en av deltagarna gudfar tillika farbror till barnet som sagan spelades in till. Det blev både sång och godnattramsa då barnet endast är dryga året. På frågan hur han trodde sagan kommer mottas där hemma sa han småskrattandes, " Brorsan kommer ju att garva ihjäl sig när han hör mig sjunga Imse vimse spindel, men det får det vara värt".

Det har känts spännande att utvidga deltagandet till andra familjeroller och även visat sig vara av lika stort värde både för deltagarna och för barnen där hemma.

/Karin

Saga i Verkligheten

2011-03-15T06:57:00.000-07:00

P3 Verkligheten har gjort ett reportage om Yoga på fängelserna. En kort del handlar även om Godnattsagor inifrån där en av pappornas sagor spelas upp. Sagan kommer först närmare slutet.

Lyssna här.

/Karin

De tre första anstalterna och biblioteken nu utbildade i Godnattsagor inifrån

2011-01-17T00:22:00.000-08:00

I början av december var det äntligen dags för den första utbildningen i Godnattsagor inifrån att gå av stapeln. Under två dagar samlades bibliotekarier och vårdare på Kriminalvårdens kursgård i Norrköping för att få kunskap i att driva Godnattsagor inifrån på sin ort. Medverkande var Hinsebergsanstalten och Lindesbergs bibliotek, Ystad anstalt och bibliotek samt Skenäs anstalt och Norrköpings Stadsbibliotek där även Bryggan Norrköping medverkade.

Det blev två mycket intensiva och roliga dagar vilket även utvärderingen visade. Extra roligt och spännande för oss i Malmö att möta alla framtida godnattsagocirkelledare som nu ska sprida verksamheten ut i landet!

I utbildningen har vi valt att lägga fokus både på det stora för- och efterarbete som är avgörande för en lyckad verksamhet samt rent konkret innehållet i själva studiecirkeln. För att få en verklig känsla och förståelse för studiecirkelns innehåll fick kursdeltagarna själva, precis som föräldrarna på anstalten, vara deltagare i studiecirkelns övningar. Detta visade sig vara uppskattat. Det kändes viktigt och bra för oss som tagit fram utbildningen att få en positiv respons på innehållet då det var första gången den hölls. Att deltagarna faktiskt lämnade utbildningen med upplevelsen att de fått en bra grund med sig för att kunna starta.

Vi ser nu fram emot att följa de första anstalterna utanför Malmö som ser till att Godnattsagor inifrån går från att vara ett Malmöbaserat projekt till en nationell verksamhet. Det är också första gången verksamheten kommer att erbjudas till kvinnor vilket vi gläds extra mycket åt.

/Karin

En efter en...

2010-11-25T02:17:00.000-08:00

anmäler sig nu anstalter runt om i Sverige att få utbilda sig och kunna starta Godnattsagor inifrån på sin ort. Det känns superkul! Men tanke på det ekonomiska läget och som nämnts innan, att inga pengar öronmärkts nationellt, så hade jag nog inte vågat tro att det skulle gå så här bra.

I dasgläget är det SJU stycken anstalter som anmält sig till utbildning för att starta. Hinseberg, Ystad, Tidaholm, Sagsjön, Borås, Skenäs och Umeå. Tjohoo!

De tre första kommer att gå utbildningen redan i december, resterande under tidig vår då de vill komma igång med en cirklar redan under nästa termin.

/Karin

Emilia avslutade höstterminen

2010-11-22T05:15:00.000-08:00

Kirseberg-, Tygelsjö- och Fosieanstalten har nu avslutat Godnattsagor inifrån för den här terminen. Vi har redan fått in en utvärdering från en nöjd mamma som skriver att det var tryggt och mysigt för barnet att lyssna på pappas saga. Härlig läsning!

Som vanligt har det hänt att någon fått förhinder att delta på en träff. En pappa fick flytta närmre familjen och hann aldrig läsa in sin saga, men fick med sig en bok till barnet. En annan muckade före avslutningen vilket ju inte var hela världen, han packade sagopåsen på redigeringsträffen. Värre var det för pappan som inte kunde komma till inspelningstillfället. Det är minst sagt olyckligt när sådana saker händer. Det gäller att ha is i magen och vi lyckades få en bra inspelning trots tidsbrist.

Lennart från Bryggan besökte oss på avslutningsträffen och denna gång kunde vi tillsammans se filmen EMILIA, en alldeles ny och mycket bra film baserad på barnens egna erfarenheter hur det är att ha en förälder i fängelse.

Framtiden för Godnattsagor inifrån på Malmös anstalter efter det att projektpengarna är slut ser tyvärr osäker ut - men vi håller tummarna!

Vi vill gärna fortsätta!!

Margareta

Fler startar upp Godnattsagor inifrån!

2010-11-05T06:50:00.000-07:00

Höstens tre cirklar håller på att avslutas här i Malmö, på Fosie-, Tygelsjö- och Kirsebergsanstalterna. Sagor, men även fina sånger och rim för de minsta, har spelats in och redigeras nu. Margaretas högläsning av Sandvargen inspirerade en pappa på Fosie som bestämde sig för att läsa in ett par kapitel på polska till sina barn.

Vi ser nu fram emot att få dela med oss av våra erfarenheter till de anstalter och bibliotek som har bestämt sig för att starta upp Godnattsagor inifrån till våren. Den 9-10 december åker Karin och Maggan upp till Norrköping för att hålla i det första utbildningstillfället för personal som ska arbeta med Godnattsagor på anstalterna Hinseberg och Ystad. Efter nyår följer ett utbildningstillfälle för de som ska hålla i cirklarna på anstalterna Tidaholm och Sagsjön.

/Elin

Avtal skrivet!

2010-10-18T00:05:00.001-07:00

För att säkerställa kvalitet i spridningen av Godnattsagor inifrån har Malmö Stadsbibliotek och Kriminalvårdens huvudkontor tecknat ett avtal. Avtalet är viktigt av flera olika anledningar.

* För att säkerställa att Godnattsagor inifrån sprids enligt samma koncept som tagits fram här i Malmö. De fina resultat vi sett bygger på detta koncept och ändras konceptet får man räkna med att resultaten gör det därefter.

* Med konceptet menas då bland annat att Godnattsagor inifrån fortsätter att drivas i studiecirkelform där föräldrarna utöver att spela in sagan även ges en ökad kunskap om läsandets vinster.

* Att biblioteket måste vara delaktiga i verksamheten. I avtalet står att Godnattsagor inifrån vid alla orter ska vara ett samarbete mellan bibliotek och Kriminalvård och att organisationernas olika kompetenser ska stödja och kompletera varandra. Bibliotekariernas kompetens när det gäller barnlitteratur, högläsning & läsutveckling och vårdarnas kompetens när det gäller de intagnas föräldraskap och Kriminalvårdens arbete med barnfrågor. Denna grund ska forma verksamheten.

* Varje anstalt/bibliotek som startar Godnattsagor inifrån på sin ort måste genomgå en 1,5 dags utbildning som ges av oss på Malmö Stadsbibliotek. Utbildningen är en del av ett utbildningspaket som även innefattar metodhandboken och filmen.

Avtalet är en viktig milstolpe för att säkerställa att verksamheten inte urvattnas samt att biblioteken fortsätter att utgöra grundbulten i verksamheten.

/Karin

Nu är vi på G

2010-10-13T07:48:00.000-07:00

I fredags hade vi äntligen releasefest av film och metodhandbok och det kändes verkligen festligt med god mat och dryck och godis i stora skålar. Till biograf Spegeln troppade folk in efter hand från Kriminalvård och bibliotek och många representanter från Bryggan och även några lokala politiker syntes i minglet. Det hade varit riktigt riktigt roligt om någon av papporna hade kunnat vara med - men tyvärr så gick inte det att ordna. Flera av papporna som är med i filmen har dock fått se filmen tidigare. Lätt euforiska kände vi oss, skämt om filmstjärnestatus och autografskrivande stänkte omkring. Alla vi inblandade tittade på varandra och insåg att ... det blev en film! och det blev en bok! En fantastiskt bra film och en fantastiskt bra bok - om vi får skryta lite. Nu är det bara att hålla tummarna (ja - kanske behövs lite mer än tummar ... lite pengar till exempel) för att anstalter och bibliotek runt om i landet hakar på och sprider Godnattsagor till fler barn som saknar sina föräldrar.

Vi är igång igen med studiecirklar på Fosie-, Tygelsjö- och Kirsebergsanstalterna. Nya pappor,och en och annan morfar & farfar, att inspirera och "sätta fart på". Här ska läsas, här ska sjungas!

Margareta

Godnattsagor inifrån på bok- & biblioteksmässan i Göteborg

2010-09-21T07:53:00.000-07:00

Nu på torsdag 23:e och fredag 24:e september kan ni hitta oss från Malmö stadsbibliotek, som jobbar med Godnattsagor inifrån, i monter E 00:04. Vi vill speciellt tipsa om två programpunkter:

På torsdagen kl. 16.45 berättar Karin om Godnattsagor inifrån på Biblioteksscenen, Svensk biblioteksförenings scen i E-hallen.

Missa inte heller specialvisningen av dokumentären "Godnattsagor inifrån - en inspirationsfilm" på Göteborgs stadsbibliotek på fredagen kl 11.30 respektive kl 13. Visningen är gratis och alla som arbetar på bibliotek eller inom kriminalvården är välkomna.

/Karin, Margareta & Elin

Godnattsagor inifrån har blivit nominerad till NE:s kunskapspris

2010-09-03T02:33:00.000-07:00

Då är det väl bara att hålla tummarna. För mer info se http://www.kunskapspriset.se/

/Karin

Metodhandboken äntligen färdig!

2010-09-02T01:13:00.000-07:00

Ja då har vi den äntligen i vår hand. Vi känner oss verkligen nöjda med både innehållet och den fina layouten som boken fick. Vi hoppas att alla andra som kommer att få tillgång till boken känner att den ger en bra start och vägledning för att driva egna Godnattsagor inifrån på sin ort.

/Karin

17 stycken anstalter anmälda till de första informationsmötena

2010-06-20T23:23:00.000-07:00

Nu rullar det på fort! Efter beslutet att permanenta verksamheten började Kriminalvården ta fram en handlingsplan för spridningen. Första steget var att skicka ut en förfrågan till alla anstalter om intresse fanns att veta mer om verksamheten och eventuellt starta. Sjutton stycken anstalter och två häkten svarade ja. Dessa kommer att bli inbjudna till informatonsträffar i september som arrangeras i Göteborg och Norrköping. Därefter får respektive anstalt ta beslut om man vill driva Godnattsagor inifrån och erbjuds i så fall ett utbildningspaket av oss på Malmö Stadsbiblioteks bestående av filmen, metodhandboken och 1-1,5 dags utbildning.

Hur kommer då biblioteken in i bilden? Ja det hela har gått mycket fort och den första förfrågan riktade sig lite olyckligt endast till anstalterna. Men då Godnattsagor inifrån bygger på ett nära samarbete mellan bibliotek och kriminalvård där bibliotekets kompetens kring läsfrämjande, läsutveckling och barnlitteratur är grundstommen i verksamheten är bibliotekens medverkan av stor betydelse för att kunna driva Godnattsagor inifrån utifrån samma koncept som tagits fram i Malmö. Viktigt att poängtera är att det är utifrån detta koncept som de positiva resultaten vilar.

Under denna vecka kommer det därför även skickas ut en inbjudan till alla de bibliotek vars närliggande anstalter har visat intresse för verksamheten. Dessa är:

Region Stockholm
Färingsö (Kvinnor)
Hall
Beateberg
Kronoberg (Häkte)
Huddinge (Häkte)
Region Öst
Västervik
Skenäs

Region Syd
Ystad (Kvinnor)

Region Väst
Sagsjön (Kvinnor)
Högsbo
Tidaholm
Skogome
Smälteryd

Region Mitt
Hinseberg (Kvinnor)
Hällby
Kumla
Mariefred
Salberga
Tillberga

Min förhoppning är att det finns en möjlighet och en vilja, från alla de bibliotek som kommer att bli berörda, att vilja delta i Godnattsagor inifrån.

Karin

Så mycket betyder pappas röst

2010-05-28T02:22:00.000-07:00

Den här veckan har vi varit ute på Fosieanstalten och gjort extrainspelningar med de pappor som fortfarande är kvar och fick tillfälle att fråga hur sagopaketen tagits emot därhemma.

En pappa berättade att dottern lyssnar på hans inläsning av Bröderna Lejonhjärta, men eftersom hon redan hade läst boken, läser hon samtidigt (!) Alice i Underlandet som också kom med sagopaketet. Så mycket betyder pappas röst för henne! För en annan pappa var det tredje inläsningen och han valde vant bok och läste med sedvanlig bravur. Han hade haft permission och träffat sin familj och kunde konstatera att äldste sonens läsintresse ökat märkbart. De hade t.o.m läst samma bok! Den här pappan förlade sin första permission till Malmö stadsbibliotek och han berättar nu att han ägnar all ledig tid åt läsning. Men för en del slår ibland humöret i botten och en pappa fick bli övertalad att fullfölja sin inspelning. Gissa om jag kände mig både rörd och nöjd när han efteråt gav mig en spontan kram och sa att han nu faktiskt kände sig bättre!

Det kan vara lite trögt att få in mammornas utvärderingar, det behövs några påminnelser, men en mamma som skickat in har enbart beröm. Hon skriver att även om det är känsloladdat att höra pappas röst (barnet började gråta efter första lyssningen) så skapar det lugn, trygghet och närhet. "Bara att få hämta det stora vadderade kuvertet var spännande."

Vårens studiecirklar är avslutade och nu ska vi ta itu med förberedelser inför hösten.

Ha en bra sommar!

Margareta

bilden är hämtad ur Pija Lindenbaums bok "Siv sover vilse"

Vi ser framtiden an!

2010-05-03T04:49:00.001-07:00

Som ni kan läsa av nedanstående inlägg så sprider sig förhoppningsvis detta lyckade projekt. Med hjälp av kommande metodhandbok och inspirationsfilm kan snart nya Godnattsagor inifrån-cirklar för fängslade föräldrar och deras barn starta på andra håll i landet. Ingen är gladare än vi, även om vi måste erkänna att vi inte riktigt förstått vidden av det hela riktigt ännu. Det har gått så fort! Efter Karins besök i Norrköping och inslaget i TV så bara rasslade det till. Två synnerligen vältamjade kombinationer!

Vårens tre studiecirklarna är nu avslutade. Frånsett att en del pappor olyckligtvis föll ifrån några av träffarna på Fosieanstalten, p.g.a sjukdom och andra oförutsedda anledningar, så har samarbetet både med papporna och mellan oss från biblioteket och vår nya kontaktperson Carina fungerat utmärkt. Även på Tygelsjöanstalten har pappornas antal i cirkeln minskat. En pappa blev redan efter andra träffen förflyttad, något ingen hade kunnat förutse och ytterligare en pappa fick komma hem med fotboja. Han hade som tur var hunnit läsa in sin saga och valt böcker - så där blev ett paket hemskickat i alla fall.

Det är ju olyckligt när inte alla pappor kan vara med på alla träffar och vi gör allt vad vi kan för att det ska vara så, men ibland går det bara inte. Ibland kan ett beslut, om t.ex. hemgång med fotboja, inte ha tagits när cirkeln startat och när väl pappan får det beslutet så förstår vi ju att de väljer att komma hem! Även om en pappa vid ett tidigare tillfälle undrade om han inte kunde få komma till cirkelträffen i alla fall - med fotboja! -"Den frågan har vi aldrig fått förut!", svarade vårdaren med stora ögon.

Höstens studicirklar startar i oktober, men innan dess kommer vi att ge alla pappor som deltagit i cirkeln chansen att spela in ytterligare en saga. Då åker vi helt enkelt ut till papporna som nu vet hur man väljer en saga och förbereder sig på egen hand. Vi spelar in, redigerar och bränner ut skivan på plats.

Elin & Margareta

Kan knappt tro att det är sant!

2010-04-30T00:17:00.000-07:00

För en vecka sen släppte Kriminalvårdens huvudkontor den helt galet glada nyheten att Godnattsagor inifrån ska permanentas! Det har ju faktiskt gått en vecka sedan dess och ni kanske undrar varför inget har skrivit något om det på bloggen förrän nu?! Att arbeta för att detta skulle hända har varit ett pågående och intensivt arbete under en längre tid och när det nu blev en realitet så tror jag helt enkelt att jag blev så paff. Efter presentationen i Norrköping så var beskedet att det nog inte kommer att hända något förrän i slutet av året. Plötsligt var budet det motsatta och nyheten spreds via TT under torsdagen och fredagen förra veckan. Själv befann jag mig i Holland på semester och förstod nog inte riktigt vad som hände. Det tog mig därför några dagar att få detta att sjunka in.

Läs pressmeddelandet på kriminalvårdens hemsida.

Vi har nu i veckan haft ett uppföljningsmöte med representant från kriminalvårdens huvudkontor som varit nere i Malmö. Då diskuterades hur vi går vidare med spridningen av projektet och vilken roll Malmö Stadsbibliotek kommer att ha i detta. En grundtanke är att filmen och metodhandboken i kombinationen med två dagars utbildning ska fungera som ett utbildningspaket för anstalter och bibliotek som vill starta. Kriminalvården håller nu i dagarna på att ta fram en mer detaljerad plan för hur spridningen ska gå till. Vi på Malmö Stadsbibliotek tryckte hårt på vikten av att verksamheten bör spridas som ett enhetligt koncept där samarbetet mellan bibliotek och Kriminalvård är grundstommen då vi tydligt ser hur samarbetet ger synergieffekter när de olika kompetenserna blandas upp. Det faktum att det i praktiken trots beskedet inte avsatts en örommärkt summa för att sprida verksamheten och att det därmed i stort kommer att ligga på respektive anstalt att skaffa fram pengar är en smula oroande. Men...

Godnattsagor inifrån verkar hur som ha en framtid och det glädjer mig som tusan!

Karin

Godnattsagor inifrån debuterar i SVT

2010-04-19T04:57:00.000-07:00

Med glädje kan jag här berätta att kulturprogrammet Sverige låter Godnattsagor inifrån göra sin debut i Svt. En av papporna på Kirsebergsanstalten medverkar och berättar om vad Godnattsagor inifrån betytt för honom och hans son. Länk till programmets hemsida hittar ni här.

Karin

Möte med generaldirektör Lars Nylén

2010-03-29T02:33:00.000-07:00

Förra tisdagen var det den stora dagen. Jag och min chef Lena hoppade på ett tidigt morgontåg till Norrköping där kriminalvårdens huvudkontor ligger. Äntligen var det dags att presentera Godnattsagor inifrån för kriminalvårdens högsta ledning. Mötet hade redan blivit upskjutet vid ett tidigare tillfälle så det kändes som att det hade varit en lång väntan. Kanske var denna väntan till vår fördel för plötsligt föll det sig så att även kriminalvårdens högsta chef tackat ja till att lyssna.

På förmiddagen presenterades projektet för kriminalvårdens alla regionbarnombud. Jag hade lagt stor vikt vid att presentera projektets resultat direkt kopplat till kriminalvårdens uppdrag för att visa på hur Godnattsagor inifrån skulle kunna vara en naturlig del av kriminalvårdens verksamhet. Utöver presentationen hade vi med ett ihopklippt potpurri av sagor från papporna samt en kortversion av dokumentärfilmen. Det kändes extra viktigt att verkligen lyfta pappornas och barnens egna historier och att spela upp vissa sagor var ett sätt att levandegöra papporna och lyfta fram dem som de olika individer de är. I potpurrit fanns norrlandspappan som sjunger Ekorrn satt i granen och läser Hans och Greta representerad, stockholmspappan som läser dikter till sin ofödda son, den coola och unga trebarnspappan med chilensk bakrund som på bruten svenska läser bockarna "The Bruce", till sina tre pojkar. Alla med personliga avslut där de berättar hur de saknar, älskar och längtar efter sina barn. Den sista pappan avslutar sin saga med.."Nu får du sova gott så att du blir en stor pojke, glöm inte att pappa älskar dig"

Det var en blandning av spänning och nervositet att få chansen att visa upp projektet inför dessa personer. Första mötet gick bra och därefter följde en lång och lite nervös väntan till eftermiddagsmötet som kändes som det kanske viktigaste då flera personer i ledande position skulle närvara.

Även eftermiddagsmötet gick mycket bra och det kändes som att vi verkligen fick chansen att visa upp en fördjupad helhetsbild av projektet. Det var tydligt att alla deltagare både på förmiddagen och eftermiddagen förhöll sig mycket positiva till projektet och som vanligt fanns det en och annan som man anade en tår i ögat hos. Generaldirektören kommenterade att det var ett väldokumenterat projekt, ställde vissa följdfrågor och drog även lite på smilbanden under uppspelningen av sagorna vilket kändes som en god respons.

Det är egentligen svår att säga något konkret om utfallet. Det mest konkreta svar vi fick är att verksamheten kommer att diskuteras vidare. Man betonade att kriminalvården är en stor och tungrodd organisation där beslut tar tid. Budget för 2011 läggs först slutgiltigt i slutet av 2010. Regionbarnombuden kommer tillsammans med nationellt ansvarig för barnfrågor att diskutera vad man vill satsa på inom barnområdet under 2011. Det som kan sägas är att nu har iallafall rätt personer rätt kunskap om projektet och det är upp till dem att avgöra om framtiden. Jag hoppas att gruppen väljer att prioritera Godnattsagor inifrån och att Lars Nylén möjliggör att beslutet genomförs så att fler barn får höra sin frånvarande förälder läsa godnattsagor och säga godnatt om kvällarna. Det hade varit olyckligt om en verksamhet som denna, med så oerhört goda effekter, inte fick möjlighet att fortleva.

Karin

Imse vimse och kåksnack

2010-03-19T01:30:00.000-07:00

Inspelningen på Tygelsjöanstalten gick fint. Två pappor hade så små barn att de valde att sjunga och gjorde det med stor inlevelse. Imse vimspe spindel med flera kända barnlåtar och så en egenkomponerad. Jag blev riktigt rörd! Själv tycker jag att jag börjar bli lite mer rutinerad ljudtekniker, men det känns alltid bra när pappan har lite koll på det tekniska också. Annars som vanligt - i väntan på inspelning ska skivfodralet designas och kanske blev det lite väl mycket "kåksnack" då. Kan bero på att Tygelsjöanstalten är en öppen anstalt och några sitter på kortare tid. Nästa gång ska vi vara lite strängare och leda in samtalet på varför vi alla är där ...BARNEN!

Margareta

Oväntat möte

2010-03-18T07:31:00.000-07:00

På grund av sjukdom, och ett oväntat möte, sjönk antalet pappor till tre under tisdagens träff på Fosieanstalten. Det var inget någon hade kunnat förutse. Vi hann bli lite nervösa för att vi skulle vara för få för att få igång en diskussion men alla pappor deltog engagerat. Det var även lättare för alla att få komma till tals i den mindre gruppen. Vår kontaktperson Carina jämnade dessutom ut antalet och ställde entusiastiskt upp i träffens olika moment; berättarövningar och diskussioner kring de positiva följderna för barn av läsande och berättande.

Nästa vecka är det dags att spela in. De tre papporna som lämnade träffen verkade nöjda med sina val av sagor och helt inriktade på att öva under veckan. Förutom Bröderna Lejonhjärta valdes God natt Alfons Åberg och Pannkaksresan. De sa dessutom att de inte kände sig så nervösa inför inläsningen. Det bådar gott, medan jag som är helt ny som ”ljudtekniker” nog får öva en del på inspelningsprogrammet Audacity för att känna mig säker till inspelningsdagen.

Elin

Rivstart!

2010-03-02T08:41:00.000-08:00

Elin och jag är precis tillbaka från första träffen med papporna på Fosieanstalten. Det kändes som en riktig rivstart med en bra grupp! För mig var det första gången som "gammal räv" (det blir fjärde cirkeln för mig!), för Elin var det premiär liksom för Carina, vår nya kontaktperson. Dynamiken bland papporna var tydlig, dvs några som "drar" och hjälper fram de andra utan att det egentligen är meningen. Det var sex avvaktande pappor som kom och när träffen var slut sex glada och förväntansfulla pappor som gick, alla med en rejäl bunt barnböcker under armen. En av papporna kramade Bröderna Lejonhjärta som han inte hade läst själv men nu såg fram emot att kunna läsa för sin dotter. Lite krångel med flyttade mattider har uppstått, men förhoppningsvis går det att lösa med att vi startar lite tidigare. Imorgon är det dags för Anders Granström att träffa papporna på Tygelsjöanstalten. Allt flyter på bra!

Margareta

Ps Sex bokkartonger stod och väntade på oss när vi kom tillbaka från Tygelsjö förra veckan. Det var svårt att säga "bättre sent än aldrig"!Ds

Taxifärd längs en snöklädd pilevall

2010-02-26T07:29:00.000-08:00

Vanligtvis rattar Karin vant vår biblioteksbil, men denna dag har några saker gått lite snett; vi har glömt att boka bilen och vi får ta taxi ut och det var väl inte så farligt, men att böckerna till Tygelsjöanstaltens är försenade är värre. Vi måste ju ha böcker med oss till första träffen! Raskt norpar vi böcker som egentligen ska till Fosieanstalten och får ta det som finns, vilket är mest bilderböcker. Lite otippat visar det sig att papporna har flest barn i åldern 9 år och uppåt. Häpp! Av detta har vi lärt oss att det är bra att så snart det går få ett hum om åldersfördelningen på barnen, inte lita blint på posten och komma ihåg att boka bilen.

Nåja - nu gick allt väldigt bra trots lite småstrul och att få åka taxi längs snöklädda pilevallar till anstalten var väl inte helt fel ändå. Eva som är vår kontakt visar oss till en liten gul stuga med besöksrum och pentry och ett rum där vi så småningom kan spela in. Hur bra som helst. Här finns redan mattor och gosedjur, men vi möblerar ändå om lite för att få vårt stuk på det hela. Det blir lite trångt men då kommer böckerna som vi skyltar med i fönsterkarmarna så mycket närmre och står i pappornas blickfång under hela träffen. Det är kanske det som gör att de börjar välja något att ta med sig redan nu och under fikastunden blir det faktiskt högläsning! Det är helt underbart att se de två pappor som hittat "bajsboken" och inte kan sluta fnittra för att till slut läsa hela boken för oss andra, medan de håller på att skratta ihjäl sig efter varje bladvänd.

En kul start! Och när vi väntar på taxin tillbaka hinner vi dessutom ha lite eftersnack med Eva. Jag är nu liksom Karin på två anstalter och nästa vecka är det dags för Elin och mig att starta upp på Fosieanstalten igen. Känns lite pirrigt!
Margareta

På torsdag kör det igång igen

2010-01-31T23:47:00.000-08:00

Då ska jag och Miriam möta en ny grupp pappor på Kirseberg. Tre veckor senare sätter vi igång på Tygelsjöanstalten för allra första gången och veckan därefter på den numera rutinerade Foseianstalten.

För att jag skulle slippa klyva mig själv i tre delar har vi nu fått tillökning av personal till projektet. Mycket trevligt tycker vi såklart och hälsar vår kollega Elin välkommen i gänget. Elin har precis börjat sätta sig in i projektet och kommer att tillsammans med Margareta hålla i cirkeln på Fosieanstalten. Maggan tar jag även med mig till Tygelsjö.

Nu väntar ett dagsverkes arbete med metodhandboken. Kennet har skickat över ett rejält dokument på femtio sidor som nu så smått börjar finna sin form men som kräver en hel del knådning för att hitta sin slutgiltiga skepnad.

Karin

Kriminalvårdens uppdrag

2010-01-29T07:22:00.000-08:00

* Kriminalvården har i uppdrag att- i enlighet med FN:s barnkonvention- verka för en förbättrad situation för barn till fängslade föräldrar.
* Kriminalvården har i uppdrag att verka för den intagnes återanpassning i samhället.
* Kriminalvården har i uppdrag att driva brottsförebyggande arbete på lång sikt.

Dessa uppdrag anser jag ligga helt i linje med Godnattsagor inifråns mål och resultat. I december deltog jag därför på kriminalvården region Syds regionsmöte som omfattar alla anstaltschefer i Skåne och Blekinge. Syftet var att presentera projektets resultat direkt kopplade till kriminalvårdens övergipande verksamhetsmål och därmed lyfta frågan om projektets framtid. På mötet fastslogs att intresse finns att driva verksamheten vidare men att beslut om finansiella medel måste ske på nationell nivå.

Processen att arbeta för Godnattsagor inifråns framtid har varit igång länge och infiltrerar egentligen ständigt det dagliga arbetet. Nu med ett år kvar av projektet börjar det bli dags att landa i något konkret. Då den ordinarie biblioteksverksamheten på anstalterna köps in av kriminalvården är den naturliga utvecklingen att ett liknande avtal bör upprättas för att biblioteken även ska kunna driva Godnattsagor inifrån på anstalterna runt om i landet. Detta innebär att verksamhetens framtid i stort ligger i kriminalvårdens händer.

Utvecklingen för en förbättrad situation för målgruppen barn till fängslade föräldar går långsamt, även om mycket har hänt de senaste tio åren. Jag tycker att det är häftigt att biblioteket som kultur- och kunskapsinstituation har kommit att spela en aktiv och viktigt roll i det fortsatta arbetet med att stärka situationen för dessa barn. I februari har vi fått möjlighet att presentera projektet på huvudkontoret i Norrköping. Jag hoppas att kriminalvården då verkligen ser hela värdet av verksamheten och vågar ta steget att implementera en verksamhet som till synes kan te sig en aning mjukare än det man vanligtvis satsar på men som utvärderingarna visar ger enorma ringar på vattnet. Inte endast för dessa barn och familjer utan, för att sticka ut hakan lite så skulle jag vilja påstå, för samhället i stort.

Karin

Sydsvenskan gånger tre!

2010-01-18T02:29:00.000-08:00

I förra veckan publicerade Sydsvenskan faktisk för tredje gången en artikel om Godnattsagor inifrån. Journalisten fick vid detta tillfälle sitta med under den avslutande träffen vilket resulterade i en jättefin artikel där flera olika pappor uttalar sig. Tidigare har journalister endast fått träffa någon av papporna i besöksrum efter avslutad cirkel. Ni hittar artikeln här

Karin

2009-12-22T02:01:00.000-08:00

Nu är det snart dags att önska God Jul och ta lite välbehövd ledighet. Men först ska jag berätta att vi på Fosieanstalten faktiskt hann med en extra inspelning med killarna, det vill säga en andra saga som passande kunde bli en juleklapp till barnen.

Vi passade samtidigt på att ta med oss fotografen Martin som fått i uppdrag att ta bilder till metodhandboken. Det blev till att trycka ihop sex "låtsas-cirkelträffar" på två timmars tid för att Martin skulle få med de olika delmomenten i varje cirkelträff. Det slog mig att denna grupp har varit rejält omsvärmad under hela terminen. Gruppen har blivit uppvaktad av våra filmare Johan och Peter både före, under och efter studiecirkeln, en journalist har för första gången fått sitta med under en av träffarna, statister har varit där, Kennet som ska skriva metodhandboken har besökt oss samt allt övrigt trixande runt i kring själva inspelningen. På grund av detta är det nog den grupp vi träffat mest av alla grupper hitills. Det har gjort att det blivit en sammansvetsad grupp och stämningen vid det här tillfället var rejält glatt och flamsigt. Killarna börjar bli riktiga filmstjärnor i bemärkelsen att de är helt obrydda med att kameror blixtrar omkring dem eller tycker inte att det är några konstigheter när de får instruktioner om att återupprepa ett visst moment, en viss rörelse etc. Den tramsiga stämningen gav dock en bra grund för superfina bilder med många skratt och leenden.

På Kirseberg blev tiden tyvärr lite för knappt för att hinna med ett andra inspelningstillfälle detta år. Det får bli i januari där pappor både från senaste gruppen samt från tidigare grupper redan anmält sitt intresse.

Jag hoppas att ni fortsätter att följa oss under det nya året! Då börjar det bli högaktuellt att diskutera vad som ska hända med Godnattsagor inifrån när projektpengarna är slut om ett år.

Men tills dess. Snöiga julehälsningar från Skåne och Malmö Stadsbibliotek!

Karin

RuntiKrim och mammornas svar

2009-12-17T04:19:00.000-08:00

Kriminalvårdens egen personaltidning Runt i krim har publicerat en uppföljande artikel om projektet Godnattsagor inifrån som går att finna här.

För cirka två år sedan, då projektet var i startgroparna, skrevs den första artikeln vars fokus låg på att projektet var nytt i Sverige och att inspirationen kom från England. Man kan tycka att den mest naturliga uppföljning vore att skriva om hur projektet fallit ut hos de intagna. Att papporna själva hade fått komma till tals. Men i allra högst grad hur barnen som mottagit sagorna upplevt det hela. Detta var tyvärr inte det fokus Runt i krim ville ha, vilket jag tycker är beklagligt. Hade de valt att fokusera på barnperspektivet som är en del av kriminalvårdens uppdrag hade personalen kanske också fått läsa någon av följande citat i texten;

"En "gudsgåva", det är mer än överträffat. Sara kan hitta trösten hos skivan, det finns en stor saknad."

”Stärker bandet och tröstar barnet. Så nära man kan komma att få läsa för sitt eget barn på riktigt. Det är svårt att hitta ord för hur tacksamma vi är.”

"Det blir ett speciellt band mellan dom genom en bok eller en sång. Han har blivit gladare för böcker för det påminner om hans pappa."

" Jag tycker att det är så himla roligt för när hans pappa kommer ut igen kommer dom att ha sagor och sånger gemensamt".

"Min son och hans pappa har kommit varandra mycket nära på grund av sagan."

"Jättebra idé. Mina barn vill lyssna varje morgon och kväll på sin pappa. Han känns ju mer närvarande och barnen glömmer inte sin pappa."

Mattias var ju bara 7 mån när hans pappa åkte in. Så speciellt för honom har det varit väldigt betydelsefullt. Han kan höra på sin pappa varje dag."

"Allt har varit mycket positivt. Just att hela familjen får höra hans röst. Varje dag. Jag hoppas de får göra fler sagor."

" Jätteviktigt att alla får ta del av detta. Tänkt att de får höra sin älskade pappa varje dag. Det kan inte vara annat än positivt."

Namnen på barnen är utbytta. Citaten kommer från de anhöriga till papporna i den senaste gruppen på Fosieanstalten.

Karin

Det blev Björnen sover med en djup värmländsk stämma

2009-12-02T00:09:00.000-08:00

För att återkomma till hur det gick med killarna på Kirseberg så blev det faktiskt slutligen två skönsjungande pappor i denna grupp. Bland annat den lite mer tveksamma pappan som såg lätt förskräckt ut första gången jag föreslog att han kanske skulle sjunga för sin dotter. Några träffar senare fick dock den nöjda bibliotekarien, det vill säga jag, höra Björnen sover sjungas i ett rasande tempo. Efter att nervositeten lagt sig och pappan sjungit upp sig en smula blev det till slut en mycket fin inspelning. Han valde även att läsa in en kortversion av Prinsessan på ärten. Denna saga är ännu lite för svår för dottern att ta till sig men en fin saga att få växa i.

Vad hade vi mer...Mästerkattens stövlar, Jag är inte rädd- om Ugglan och Ugglis äventyr i skogen, de första kapitlen ur Sandvargen, ännu en inspelning av den oerhört populära klassikern Bockarna bruse som går ovanligt bra hem hos killarna och slutligen ramsan Rida, rida ranka.

Utvärderingsbreven är utskickade och vi väntar nu på svar..

Karin

ViLäser om Godnattsagor inifrån

2009-11-18T00:02:00.000-08:00

Godnattsagor inifrån är nu även uppmärksammat av tidskriften ViLäser! Känns väldigt bra. I senaste numret (4) 2009 kan man läsa om en pappa på Kirsebergsanstalten som läst in saga (och dessutom fått måla om anstaltens besöksrum - det gillar jag!).
Margareta

Permission= biblioteksbesök. Snacka om att man blir glad!

2009-11-13T02:39:00.000-08:00

Hur glad kan man egentligen bli av att möta en låntagare? Tilläggas bör såklart att det inte var vilken låntagare som helst. När Margareta och jag för en stund sen, av en ren tillfällighet råkade befinna oss i en av informationsdiskar samtidigt, kommer en av våra sagopappor gående!

Han berättade detta vid sista träffen, att han minsann skulle besöka Malmö Stadsbibliotek när han hade sin första permission. Familjen bor långt upp i norr så vid detta tillfälle fanns det inte möjlighet att träffa dem. Nummer två på listan blev således ett biblioteksbesök! Han ville ta sig en titt i lugn och ro på böcker som kunde vara spännande, för att sen kunna beställa dem av bibliotekarien på anstalten. Och såklart se denna fantastiska byggnad som Margareta och jag pratat oss varma om under våra träffar.

Ja, allt klappar ett litet bibliotekariehjärta lite hårdare en dag som denna!

Karin

Den glädje ett leende kan ge

2009-11-02T23:56:00.000-08:00

Hur går det då på Kirsebergsanstalten? Medan Margareta trofast rapporterar från Fosie ligger jag efter i att redogöra från cirkeln på Kirseberg där papporna redan på torsdag är redo att spela in!

Denna grupp är en ganska nedtonad, seriös grupp som har varit lite svårare att tina upp. Det finns absolut ett stort intresse men också en hel del coolhet som gör att det går lite trögt ibland. Erfarenhet från att bli läst för när man var liten är ungefär lika med noll och flertalet av papporna har istället refererat till hur stryk var det man fick hemma och inte högläsning. Genom vårdarna har vi förstått att denna grupp är den grupp som hittills bestått av flest intagna som anses tillhöra de tuffaste på anstalterna och därmed har en identitet starkt kopplad till sin kriminalitet. Det märks som sagt en del på attityden och utifrån min bedömning framförallt i osäkerheten i att våga göra bort sig och att ge sig in i något som är väldigt främmande och som kanske inte helt passar in i den världen. Det krävs en del för att bryta igenom denna fasad. En av papporna är den typ av intagen som aktivt valt att inte prata med någon av vårdare, "plitarna", utom i yttersta nödfall. Monica, barnombud på Kirseberg blev en smula förvånad när denna pappa plötsligt kom fram och pratade med henne för att anmäla sitt intresse till studiecirkeln. Såklart mycket glädjande för oss och han har fungerat jättebra i gruppen. Hans dotter är ett knappt år och jag tror att jag kanske lyckats övertyga honom att sjunga för henne. Som sagt, när de är i gruppen med oss, så är de endast pappor.

Så, trots ovanstående tycker jag att alla de tre första träffarna har fungerat bra. Att Anders Granström var med nu den sista gången hjälpte till att få killarna att släppa loss, slappna av och börja skratta och berätta sina egna historier. Alltså succé som vanligt! Anders egen kommentar efteråt var. " Man blir så varm in hjärtat när det trots allt inte krävs så mycket för att locka fram ett leenden hos dessa killar."

Karin

Avslutning med tårtkalas

2009-10-28T03:34:00.000-07:00

Nu har det redan gått sex veckor (!) och igår var det avslutning med härlig tårtfrossa och utbringande av en gemensam skål i äppelcider för projektet och allas insatser. Den här sista träffen kommer Anneli för att informera om Bryggans verksamhet och hon tog även upp en del av de problem som ofta uppstår för frihetsberövade föräldrar vid kontakten med barnen. Här finns uppenbarligen mycket att göra och det blev många frågor.

Dags att packa sagopåsen med böcker, skivan till barnen och den viktiga utvärderingen som vi behöver från mamman/vårdaren. Ögonen lyste av förväntan på en av papporna när han tänkte på sina barn och hur de skulle ta emot paketet. Han hade valt att läsa en vargsaga med inlagt rysligt vargtjut och var väldigt nöjd med sin inspelning.

Johan som har kontakt med Lennart Hellsing hade dessutom denna sista filmdag med sig en trevlig överraskning - alla fick varsin signerad bok av Hellsing (som vi KANSKE kan få med på ett hörn i filmen. Vi får se.)

För de som vill göra ytterligare en inspelning hoppas vi kunna komma ut om några veckor, så slutgiltigt tack och adjö behövde det inte bli. Nu väntar vi spänt på responsen från de anhöriga och allra mest barnens. Hur filmen blir lär ta sin lilla tid innan vi får veta, men förhoppningsvis ska vi kunna samla de pappor som är kvar i början av nästa år för premiärvisning. (Karin och jag har blandade känslor inför vår filmdebut medans papporna var fyllda av självförtroende!)

Margareta

ps. Och i allra sista stund kom äntligen den utlovade Ludde-boken och sagopåsen blev perfekt!ds

Femte träffen

2009-10-21T02:29:00.000-07:00

och dags för slutlig redigering. Det här är nog den mest krävande träffen hittills eftersom vi har sju sagor att ta hand om och alla inte var helt lätta att få fason på. Papporna kan ha höga krav på hur det skulle låta, vilket i och för sig är helt ok. Men samtidigt är vi ju inte proffs och det ska ju vara en personlig gåva från pappa och inte en tiptop ljudinspelning får jag förklara.

Nå - vi börjar lite lättsamt med tipsrunda om biblioteket. Det går rätt bra och känns som om vi har fått ut vårt budskap; -"det finns mycket för er och era barn på biblioteket". Därefter fikar vi och sedan är dags för redigering.

Papporna lyssnar en och en på sin inläsning, och de flesta tycker oftast att det är en riktig rysare att höra sin egen röst. Nu ska de ska klippa bort fel och lägga in passande ljudillustrationer. Någon pappa greppar tekniken direkt, andra är mer osäkra och överlåter åt mig att sköta tekniken. Vissa inläsningar är enkla, andra lite mer komplicerade att redigera och det hela tar mer tid än vi räknat med. Tre sagor måste jag och Karin jobba ytterligare på innan nästa träff då att vi ska ha skivorna färdiga.

Karin och jag har också blivit intervjuade i biblioteksmiljö av Johan medan Peter filmat. Ljudet fick inte godkänt och vi måste göra om. Hårt slit att vara "filmstjärna"!

Margareta

Godnattsagor inifrån hjärtat!

2009-10-15T05:07:00.000-07:00

Vi är rätt många som samlas utanför Fosieanstalten den här dagen. Förutom Karin och jag; Johan och Peter som ska filma, två skådespelare som ska agera besökande familj, en journalist som ska skriva om själva filmproceduren och ytterligare en skribent som ska hjälpa oss vid skrivandet av metodhandboken. Hur blev det så här!? Men under över alla under - det funkar.

Filmarna tar med sig skådisarna och journalisten till besöksrummet där de ska filma en sekvens tillsammans med en av papporna. Han och filmarna dyker inte upp förrän senare när vi riggat färdigt datorerna. För det idag vi ska spela in pappornas sagor! Vi använder två närliggande rum för att kunna spela in parallellt, vilket är nödvändigt för att hinna med alla sju inspelningar och som vanligt ska de pappor som väntar på att spela in pyssla ihop sina egna skivfodral.

Så kan vi äntligen sätta igång med inspelningen av sagan! Alla är fokuserade och vi blir som tidigare imponerade av deras mod och fascinerade av deras varierande prov på berättartalanger. Någon har valt att sjunga och tar i för kung och fosterland och Hans och Greta på norrländska är bara så obeskrivligt fint att man blir alldeles varm om härtat!

Margareta

Många skratt och stora ögon

2009-10-08T05:11:00.000-07:00

blev det när Anders Granström, skådespelare och prisbelönt berättare, "intog scenen" på vårt tredje möte med papporna på Fosieanstalten. Karin och jag kan koppla av lite - den här träffen är det Anders som håller i taktpinnen. Man kan inte nog betona vikten av att berättande måste komma från hjärtat för att beröra. För att få känna på det fick papporna delta i flera mycket inspirerande berättarövningar. Stämningen blev varm (både fysiskt och psykiskt) och stundtals oerhört uppsluppen och vi var alla mycket nöjda när vi skiljdes åt. Tack Anders! Karin och jag åkte tillbaka till biblioteket för att jaga ihop fler böcker till de pappor som önskar läsa in på sitt hemspråk. De beställda böckerna har ännu inte kommit men Stadsbiblioteket har en hel del som vi kan låna och som Karin kör ut med redan idag. Nästa gång är det nämligen dags för inspelning och då vill det till att alla har hittat sin favoritsaga.

Margareta

ps. Vikten av gott fika kan inte heller nog betonas - igår tror jag vi övertrasserade en aning, men det var det värt. På en skala 1-5 fick fikat 10! ds

Sagostundsträdet och ska man säga sanningen

2009-10-02T02:24:00.000-07:00

Några av papporna kommer lite tidigt den här gången. Är de fikasugna eller är de ivriga att få veta mer om varför det är så bra att läsa och få användbara råd om hur de gör sagan fängslande (!). Denna andra träff är det nämligen dags för Karins fantastiska sagostundsträd att fyllas med läslöv - ett löv för varje läsvinst. Dessutom ska vi ge papporna en berättarövning "Jag minns en gång när jag och (mitt barn) ....."
Men först ska jag läsa en saga för dem och det blir "Siv sover vilse" av Pija Lindenbaum med stora härliga bilder. Jag gillar allt av Pija Lindenbaum men det är inte lätt att att veta vad papporna tycker, mer än att det självklart känns ovant för dem. Att de förstår vitsen med berättarteknik är däremot helt klart.

Det är ju inte så underligt kanske att det går lite trögt för dem att komma på läsvinster. Många av de här papporna har nästan aldrig läst högt för sina barn. "Att lära sig lyssna" tycker en pappa att barn lär sig om de lyssnar på sagor. När vi vid fikat lite senare hamnar i en livlig diskussion om huruvida de ska tala om för sina barn att de sitter i fängelse, då förstår jag att nog ingen läst högt för honom. De andra papporna som valt att säga som det är till sina barn sitter tysta och den här pappan har mycket svårt att lyssna på våra forskningsargument. Efteråt, när papporna gått och vi plockar undan och samtidigt smälter intryck, känns det faktiskt inte riktigt bra att vi, som utifrån kommande, deltar i denna diskussion. En del pappor är mycket rädda för att avslöja sanningen för sina barn och det är kanske förmätet av oss att komma dragande med forskningsresultat. Bättre då att låta Anneli Björkhagen från Bryggan, som forskat på just detta, tala om det när hon besöker oss den sista träffen.

Men redan på onsdag är det dags för Anders Granström och hans berättelser. Förra gången var varken Karin (semester) och jag (sjuk) med och papporna blev visst bara tre - men på tisdag blir det succé!
Margareta

ps. Snart har vi alla vant oss vid Peters och Johans stökande runt oss. Känns bra. Allt för den goda sakens skull som sagt.ds

Peter och Johan in action

2009-10-02T01:40:00.000-07:00

Här har ni då våra glada filmare Peter (till vänster) och Johan fångade i vår kamera från gårdagens träff med papporna. Margareta kommer inom kort att skriva mer om hur det gick.

Första träffen och kameran går!

2009-09-24T05:10:00.001-07:00

Lite scenskälva känner vi nog av när vi förbereder för höstens första träff med papporna på Fosieanstalten. Känns verkligen bra att så många som sju pappor valt att vara med! Speciellt roligt eftersom projektet nu blir filmat. Johan och Peter från Avec Media AB riggar kamera och ljus och testar ljudet med en sån där pälsig mick på en lång stång över våra huvuden. (Så om nerverna känns lite extra idag är det kanske inte så konstigt. )
Annars är allt som vanligt. Vi presenterar oss och projektet för papporna som berättar varför de valt att vara med och lite om sina barn. Inalles 14 barn från 2 år upp till 16. En pappa har uttryckligen avstått från att vara med i bild och det är inga problem. Lite småstökigt blir det för filmarna när vi glömmer bort att de är där och börjar prata om saker som kan vara bra att ha med i filmen - mitt i fikat! Annars flöt allt på och när träffen var över (och luften slut!) klev alla pappor iväg med en eller flera barnböcker under armen att kika i inför träffen nästa torsdag.
Nu ska jag fortsätta att köpa in böcker, pengar saknas inte och det är härligt. Kanske just i denna stund är Karin på Bokmässan och presenterar projektet där. KUL!
Margareta

Då bär det av!

2009-09-22T02:25:00.001-07:00

Margareta och jag ska strax hoppa in i bilen och köra ut till Fosieanstalten. Det är med lite pirr i kroppen då det idag kommer att vara fullt hus. Sju pappor, två bibliotekarier, två filmare och barnansvarige Mona inklämda i samma rum. Det gäller att pudra näsan lite extra då vi ska ha en filmkamera närvarande. Den biten kan jag här erkänna känns mindre lockande. Men jag försöker övertyga mig själv om att det har ett högre syfte och att om det möjliggör att andra barn till fängslade föräldrar kan få sagor från sin frånvarande mamma eller pappa, då är det inte så mycket att gnälla över. Johan har även lugnande övertygat mig och Margareta om att man vänjer sig. Så är det nog.

Yes, håll tummarna. Nu bär det av!

Karin

Godnattsagor inifrån på Bokmässan

2009-09-21T05:45:00.000-07:00

Om ni har vägarna förbi Bok & Biblioteksmässan i Göteborg på torsdag så hittar ni mig i Kulturrådets monter C02:02 kl 14-14.30. Där kommer jag att samtala med Cay Corneliuson om Godnattsagor inifrån. Kom gärna förbi och säg hej.

Karin

Den omständliga rekryteringprocessen....

2009-09-18T01:39:00.000-07:00

Jag har nu spenderat orimligt mycket tid på att ett underhållande sätt försöka beskrivna den galna processen fram till en fullständig pappagrupp för denna termins studiecirkel. Ni hade troligtvis somnat på vägen. Här kommer istället kortversionen.

De var sju stycken startklara och peppade pappor, det blev sex stycken, plötsligt bara fyra, upp till fem men troligtvis sex, tillbaka till fem, åter sju och cirkeln är sluten. Längst med vägen har telefonen gått varm, det har suckats och pustats. Vi har bland annat fått tidigarelägga startdatum två veckor, alla inblandade har fått trassla rejält med sina scheman. Vi har lyckats tidigarelägga en flytt av en intagen från Kirsebergsanstalten till Fosieanstalten. Han hade anmält intresse på Kirseberg men fått besked att han p.g.a. av flytt inte skulle få delta. Flytten gick dock lyckligtvis till Fosie och när en ledig plats dök upp nu endast några dagar innan start blev han plötsligt högaktuell då vi eftersträvar en full grupp inför filmandet. Kriminalvårdsinspektören på Kirseberg gjorde ett toppenarbete och lyckades ändra på detta datum endast p.g.a. projektet. Det säger en del om det fina tillmötesgående man numera har till Godnattsagor inifrån.

Är det då värt allt detta trassel. Svaret är enkelt. Här har ni tre goda anledningar som kommer från förra terminens utvärdering.

”Relationen mellan pappan och barnet har blivit bättre. Barnet vill fortsätta att höra på sin pappas röst och barnet känner sig mer speciell nu.”

"Jag har fått reda på mycket man kan få hjälp med via biblioteket, många år sen jag var på bibblan. Blir annorlunda nu när jag kommer ut, jag kommer besöka det ofta med barnen."

”För min del var det en mycket fin upplevelse, det kom många tårar och att det var ett sätt att få höra honom på som man aldrig gjort tidigare. Jag är mycket stolt över honom.”

Karin

Två steg framåt, ett steg tillbaka

2009-09-07T03:15:00.000-07:00

I torsdags fick då den nya gruppen träffa Margareta och mig samt filmaren Johan. Detta gick jättebra och killarna uttryckte ingen oro för själva filmandet och verkade vara peppade för starten. Mot slutet av vårt möte visade sig dock att två stycken av papporna troligtvis, rent tidsmässigt, inte kommer att kunna fullfölja studiecirkeln då de är på väg till annan anstalt eller frivård. Mona, barnansvarig på anstalten, som kämpat hårt för att få ihop en bra grupp och pratat sig varmt om vilka bra killar som var anmälda till den omgång fick en trött blick.

Ja, så här är det. Detta är en del av att arbete inom kriminalvården och då specifikt på en anstalt med kortare straff där det är stor omsättning av intagna. Det är väldigt svårt att rekrytera och förebereda en bra grupp som fungerar tidsmässigt för de intresserade samt att när man tror att man lyckats med detta visar det sig att det trots allt kan finns beslut om flytt som hänger i luften och inte tidigare kunnat vaskas fram. Detta på grund av att beslutet är kopplat till många olika komponenter så som t.ex. den intagnes uppförande, möjligheter till praktik/arbete, massa administrativt arbete som kan bli fördröjt eller tidigarelagt samt beslut från andra institutioner så som frivården etc.

En uppiggande aspekt av det hela var att killen som var på väg till frivården och eventuell fotboja menade på att kan kunde tänka sig att komma in till anstalten för att kunna fullfölja cirkeln. På styrgruppsmötet konstaterade kriminalvårdspersonalen att detta väl aldrig någonsin hänt att någon frivilligt kunde tänka sig att återkomma till anstalten på grund av en kurs. Margareta och jag fick således slå oss lite extra på bröstet trots viss motgång.

Faktum kvarstår och vi har nu börjat titta på lösningar. Ett alternativ är att tidigarelägga starten för att säkerställa en av killarnas medverkan.

Fortsättning följer.

Karin

På torsdag möter Johan de nya papporna

2009-08-27T02:16:00.000-07:00

Den 6 oktober drar vi igång den fjärde studiecirkeln på Fosieanstalten. Denna gång blir som sagt lite extra speciell då cirkeln ska filmas!

Barnansvarig på Fosieanstalten, trygga Mona som man alltid kan lita på, har varit ute i god tid med rekrytering av pappor. Detta var extra viktigt denna termin för att få ihop en bra och stabil grupp, men också en grupp som är beredda på att bli filmade. Detta är något jag varit orolig för att det kanske skulle ställa till problem. Tydligen var min oro i onödan då vi i dagsläget har sju stycken intresserade pappor som enligt Mona ska vara jättebra killar. Vi väntar dock fortfarande på besked från mammor/andra anhöriga på utsidan som måste godkänna pappornas medverkan.

Nu på torsdag i samband med terminens första styrgruppsmöte kommer papporna att få träffa filmaren Johan Stenius samt Margareta och mig för att få höra lite mer om tankarna kring filmen samt få möjlighet att ställa frågor till oss. Förhoppningsvis kommer detta bidra till att alla känner sig mer bekväma. Men det skulle ju även kunna innebär att någon får kalla fötter och väljer att dra sig ur. Så än så länge får vi väl fortfarande hålla tummarna och hoppas på att allt faller på plats.

Studiecirklen på Kirseberg drar igång först den 15 okt. Men där står pappor redan i kö från förra terminen på att få vara med.

Karin

Godnattsagor i Skandinavien?

2009-08-17T06:38:00.000-07:00

Ja, nu har projektet faktiskt även börjat röra sig över de nordiska gränserna. I bibliotekstidskriften Scandinavian Public Library Quarterly publicerades i sommar en artikel om Godnattsagor inifrån(samma som i Göteborgsposten fast översatt till engelska). Trots att tidningen numret dessförinnan placerade en artikel om Malmös nya och spännande bibliotek Garaget på framsidan och tanken är att länderna ska alternera framsidestoffet valde man trots detta att placera en svensk och Malmöbaserad artikel återigen på första sidan, Go Malmö säger jag! Läs den här.

Igår fick jag även ett mail från Kriminalforsorgen i Danmark som var nyfikna på projektet och överväger att starta ett pilotprojekt i Köpenhamn.

Karin

Mycket, mycket goda nyheter!

2009-07-06T04:37:00.000-07:00

Medan jag har förkovrat min spanska i Valencia under fyra veckor har det trillat in pengar på Malmö Stadsbibliotek. Närmare bestämt 1 143 000 kr från Arvsfonden och 120 000 kr från Kulturrådet. Helt, helt fantastiskt!

Det betyder i praktiken att det ska göras dokumentärfilm och metodhandbok, ytterligare två terminer på Kirseberg kan genomföras samt att även pappor på Tygelsjöanstalten kommer att få chansen att läsa in sagor våren 2010 om allt går som det ska.

De 120 000 kr från Kulturrådet ska användas till en vetenskaplig utvärdering som Annelie Björkhagen på Malmö högskola kommer att genomföra.

Det blir helt enkelt en mycket händelserik höst!

Men än så länge...sommar.

Karin

I väntan på pengar tar vi sommarlov

2009-06-05T01:43:00.000-07:00

Vi går i väntans tider här på biblioteket. I dagsläget har vi två ansökningar inne för nya pengar till projektet. En till Kulturrådet för pengar till en vetenskaplig utvärdering. Den andra till Arvsfonden. Ansökan till Arvsfonden är tänkt att bekosta år 2. på Kirsebergsanstalten men också till start på den öppna anstalten Tygelsjö våren 2010 samt budget till dokumentärfilm OCH metodhandbok. Budgeten från år 1 har sålunda nästan tredubblats.

Tanken är att filmen och metodhandboken ska fungera som kompletterande verktyg till varandra och kunna användas av andra bibliotek och anstalter som vill starta Godnattsagor inifrån. Mycket positivt är nämligen att vi nu börjat få viss indikation från huvudkontoret i Norrköping att Kriminalvården eventuellt vill satsa på att sprida projektet som en del av den ordinarie programverksamheten. Jag kanske ska bita mig i läppen lite och lägga betoning på eventuellt som sagt. Men det är såpass positivt bara det, så jag tycker det är värt att dela det med er.

I övrigt går utvärderingen lite trögt denna termin, dvs utvärdering från mammorna och andra ansvariga för barnen på utsidan. Från de två grupperna på Fosie och Kirseberg har vi endast fått in två svar av mammorna. En första påminnelse är ute så jag hoppas att det ska trilla in lite svar medan vi är på semester. Så himla viktigt för projektets framtid såklart att få respons från familjerna som tar emot sagopaketen.

Men tills dess, önskar vi alla som arbetar med Godnattsagor inifrån er en jätteskön och forhoppningsvis varm sommar!

Till hösten hoppas jag att jag ska kunna få andra delaktiga i projektet såsom barnansvariga vårdare på anstalterna, vår professionella berättare Anders Granström etc att berätta om sin upplevelse och erfarenhet av att medverka i projektet.

Karin

Ps. Ikväll kl 20 på SVT visas en dokumentär om Lennart Hellsing, vår store barnboksförfattare och ordkonstnär som i år fyller 90. Johan Stenius som kommer att producera filmen om Godnattsagor inifrån ligger bl.a. bakom denna dokumentär och har följt Hellsing under fem års tid där han berättat om sitt liv och författarskap.

Nya lärdomar och modiga pappor

2009-06-02T05:08:00.001-07:00

Tiden har tyvärr inte riktigt räckt till för att berätta klart om hur det gick för papporna på Kirseberg. Jag ska försöka mig på en sammanfattning här nedan.

Framförallt vill jag berätta om de två modigaste papporna denna termin. Första gången i projektet gjordes det nämligen en inläsningen till en ofödd son som ligger och väntar i magen på att få komma ut och höra sin pappa läsa följande dikter;

Sov så sött, dröm söta drömmar
om en häst med silvertömmar
silvervagn med silverklockor
och en kusk med sidensockor

Kom med mig min lilla skatt
vi gör ett äventyr i natt
ror ut till havet, ut till ön
känn vad aftonen är skön

Ön den heter drömmingen
runt den simmar strömmingen
Vi kan meta hela natten
vi får mat till oss och katten

Jag håller dig i handen, jag stryker lätt din kind
Jag blåser på din panna, jag blåser som en vind

Jag håller dig om armen, just nu så är du min
Jag klappar dig på halsen och stryker nätt ditt skinn

För du är aldrig ensam, just nu är jag hos dig
just nu är heligt, alltid
så vila du hos mig

Den andra modiga pappan fick också prova på en variant vi inte tidigare testat på. Denna pappa pratar fyra språk flytande men hanterar ännu knappt att läsa svensk text. Han fick därför läsa efter och härma min röst, vilken vi sedan klippte bort för att få en fullständig saga till dottern. Dottern förstår bara svenska så detta var enda sättet att lösa det på. Stolheten att ta sig igenom denna pärs var stor. Det krävdes en rejäl kraftsamling och jag kan säga att jag var väldigt imponerad.

I övrigt blev det en fantastiskt kompott av sagor av de resterande papporna, också denna gång med betoning på de klassiska sagorna som de ofta känner igen från sin egen barndom. En läste Pannkaksresan, en annan Bockarna bruse med en egen lite hippare tolkning som blev "Bockarna the Bruce" där han nog också slog rekord i att lägga in flest ljudeffekter, den tredje läste Rödluvan och vargen med silkeslen röst till "sin lilla prinsessa", Herr och Fru Slusk av Roald Dahl lästes in av den fjärde kvarvarande pappan som han fastnat för när vi läste högt ur den vid första träffen. Denna ska hans fyra pojkar få lyssna på tillsammans.

Imorgon och på torsdag blir det nya inspelningar. Då ska åtta stycken pappor, tre från förra gruppen och fem från den senaste spela in ännu en saga. Jag vet att det gått och väntat och sett fram emot detta. Framför allt vet jag med säkerhet att några av barnen väntat och frågat efter när nästa saga kommer.

Till sist bjuder vi på två citat från pappornas utvärdering.

"Jag visste inte att man kunde ha så roligt med böcker!!"

"Jag har fått reda på mycket man kan få hjälp med via biblioteket, många år sen jag var på bibblan. Blir annorlunda nu när jag kommer ut, jag kommer besöka det ofta med barnen."

Karin

2009-05-29T02:47:00.000-07:00

Under våren har vi arbetat med att ta fram informationsmaterial för Godnattsagor inifrån. Vi fick möjligheten att arbete med den proffsiga grafiska designbyrån ATWTP(All The Way To Paris) som utformat informationsfoldrar, vykort och plansch.

Bilderna ni ser är delar av broshyren som är tre tittskåp vilka representerar olika delarna av berättandets kraft. Underhållning, lust och skratt, den magiska sagans värld och slutligen vår tids moderna berättande med science fiction etc.

Ur de här fantastiska tittskåpen (som faktiskt gjorts i verkligenheten och inte bara är en grafisk konstruktion) har de plockats ut valda delar som sammanförts till det emblem ni numera ser längst uppe i högra hörnet på bloggen och som kommer att vara Godnattsagor inifråns signum framöver.

Är ni intresserade av att få några ex av foldern för att kunna hjälpa till med spridningen av projektet, hör av er till mig så skickar jag det till er. Eller skicka förresten förfrågan både till mig och Margareta då jag kommer att vara borta från jobb stora delar av somaren.

Karin

Lyssnartips

2009-04-24T06:10:00.000-07:00

För er som missade P1´s radioinslag om Godnatttsagor inifrån i programmet Studio1 - ni kan lyssna på SR´s webbradio. Hur lätt som helst! Googla Godnattsagor SR så ger det sig!
Margareta

Mer tid

2009-04-16T07:06:00.000-07:00

Sista träffen och avslutningsfest tillsammans med Bryggan och papporna. Det kändes att papporna var nöjda och belåtna med sina inläsningar och enkäten som de får fylla i på plats visade att det enda de önskar är mer tid! Framför allt för redigering, men även för inläsningen. Det är lite svårt att hinna lära sig redigeringen på endast en halvtimme, det säger sig självt, men samtidigt är det kanske inte det som är viktigast? Ytterligare ett inspelningstilfälle kommer vi att lägga in nu på våren för alla pappor som deltagit.

Det är härligt att de varit så positiva och berättade att de fått nya tankar kring betydelsen av läsning. En pappa berättade om sin nästan vuxna dotter som gärna läser och även skriver och att han nu börjat förstå att hans fria berättande nog haft en viss betydelse för hennes intresse. Han hade inte läst så mycket för sina barn, men han hade ofta berättat fritt och nu skulle han verkligen tänka på detta med sin sex-åring.

Det var lite som lille julafton när papporna började fylla tygkassen. Två pappor valde att själva lämna över till barnen, så det blev endast ett paket som gick iväg med posten. Slutligen tack och adjö och stora kramen!
Margareta
preliminär start för höstens träffar blir i mitten av september

Tipsrunda

2009-04-03T02:33:00.000-07:00

I tisdags var det näst sista träffen på Fosieanstalten och papporna fick gå en tipsrunda på tema bibliotek. Det blev riktigt lyckat. Lite barnsligt men kul att få traska runt i det lilla rummet och leta upp alla femton frågor om vad, främst Stadsbiblioteket i Malmö, håller på med. 18 rätt av 26 möjliga blev bästa resultat och så fick vi ett bra samtal om vad bibliotek faktiskt kan erbjuda nuförtiden.

Efter fikat var det tid för redigering och att höra sin egen röst är alltid lite pinsamt, men de hade läst med inlevelse och förstått det här med att läsa långsamt, göra pauser, ändra röststyrka etc. Vid redigeringstillfället behöver vi två rum och när det visade det sig att vårt andra rum var upptaget blev det lite halvkris, men det löste sig och Karin och en pappa fick gå iväg till verkstadens lilla pentry och sitta där.

Nu behärskar jag redigeringstekniken lite bättre än förra terminen och det var därför betydligt lättare att överlämna till papporna att själv redigera, vilket de klarade galant. Karin och jag vet inte riktigt vilken möda vi ska lägga på att lära papporna det här tekniska, det är ju lite tidskrävande. Men det märktes att de tyckte det var roligt när de väl lärt sig det, så det kanske är rätt bra ändå.

Trots att vi hade gott om tid, ca 30-40 min/inläsning, så hann vi ändå inte med att redigera färdigt på plats. Lite efterarbete blev det. En pappa hade valt att läsa Snövit, som blev 15 minuter i färdigredigerat skick och tog mig några dryga timmar att redigera. Men det var kul!

Margareta

De "gamla" papporna och den nya bokcirkeln

2009-04-01T06:16:00.001-07:00

Glömde såklart berätta om de "gamla" papporna. Innan träffen i torsdags satte igång dök även papporna från förra gruppen upp i biblioteket där Miriam och jag satt och förberedde oss. En efter en smög de sig in. De hade såklart koll på att den nya cirkeln skulle starta, visste att vi var på plats och kom dit för att snacka lite. Efter att arbetat ihop under sex veckor hinner man såklart bygga upp en gemenskap och ett förtroende för varandra och det är kul att få träffas och snacka lite om vad som hänt sen sist. Alla erkände att de var lite avundsjuka på de nya papporna.

I utvärderingen med denna grupp dök det upp önskemål om en fortsättningskurs. Eftersom detta inte är möjligt i dagsläget kom vi fram till att en bokcirkel vore ett bra alternativ. Bokcirkeln, som bla Miriam håller i, är nu igång och tre av papporna är med och är i full färd med att läsa den första utvalda boken. Dessa tre samt en fjärde vill även fortsätta att läsa in sagor och tycker att det är alldeles för långt mellan gångerna, vilket jag håller med om. Responsen från en av barnen efter den andra sagan som skickades var "När kommer nästa pappa?!"

En önskan vore såklart att papporna själva, via biblioteket, kunde få tillgång till laptopen, lära sig inspelningsprogrammet och läsa in sagor när de själva känner för det. Det känns viktigt att bemöta detta nyväckta intresse för att ge papporna en möjlighet att fortsätta skicka hem sagor och därmed bygga vidare på relationen med barnen. På nästa styrgruppsmöte får detta bli en punkt för att se över vilka möjligheter som finns. Det känns som en självklar utveckling iallafall framöver.

Strax bär det av till Kirseberg igen, då kommer Anders Granström och håller låda. I förra gruppen möttes han av stående ovationer. Vi får se hur det går denna gång.

Karin

2009-04-01T04:12:00.000-07:00

Förra torsdagen påbörjades den nya cirkeln på Kirsbergsanstalten. Jag lämnade den mycket glad och inspirerad. Inte för att det kanske brukar vara någon ovanlighet ska jag tillägga. Men det som slog mig denna gång är att det verkligen är ett privilegium att få jobba med dessa föräldrar. I denna grupp har ingen av killarna någon egentlig erfarenhet av att läsa själva, ingen har blivit lästa för sig när de var små och ingen läser i dagsläget för sina barn. ÄNDOCK anmäler de sig till denna studiecirkel och lite nervösa men nyfikna berättar de en efter en att de är väldigt glada att få denna möjlighet.

Glädjen från min sida ligger självklart både i att få jobba med en så tacksam grupp men också i möjligheten att faktiskt kunna väcka nya intressen och glädje hos dessa föräldrar och deras barn är guld värt. Jag har nu efter erfarenhet från tre grupper börjat se hur det vi ger från bibliotekets sida på något magiskt sätt expanderar längts med vägen och blir något mycket större och finare. Jag inser i skrivandets stund att det kanske är här i privilegiumet ligger, att få följa med på denna resa!

Redan denna första gång, under högläsningen ur Roald Dahls Herr och Fru slusk utbröt en hel del fniss och en av papporna insisterade på att få låna boken så han kunde läsa klart den för sig själv.

Karin

Klartecken om dokumentärfilm!

2009-03-27T01:06:00.001-07:00

Ja, som Margareta nämnde gick det bättre den här gången med förfrågan om dokumentär film/pedagogisk film om Godnattsagor inifrån. Efter att vi fått ett blankt nej förra gången arbetade jag och filmaren Johan Stenius vidare med en projektbeskrivning för hur filmen skulle bemöta integritet- och säkerhetsaspekten. Efter vårt möte med representanter från Region Syd, som gick mycket bra, fick vi ett datum för att presentera idén för hela ledningsgruppen på Kriminalvården Region Syd. Step by step.

Detta datum inföll dock tyvärr under min semester. Så medan jag njöt på en solig strand fick Johan, fredagen den 13:e kl 13.00, själv presentera vårt förslag. Ledningsgruppen tyckte han var modig som vågade komma denna tid. Det tyckte Johan med, men avslöjade intet.

Gruppen ställde sig direkt positiv. Frågan var nu således bättre underbyggd och när idén återigen lyftes till Norrköping fick vi plötsligt ett ja!!

Nu är det bara den där lilla petitessen men pengar återigen...

Fortsättning följer.

Karin

Och så var de bara tre ...

2009-03-26T06:44:00.000-07:00

Nu har vi redan hunnit med träff tre och fyra vilket innebär att papporna har valt lämplig saga och även spelat in. Det som tyvärr också har hänt är att en pappa valt att inte fortsätta, vilket inträffade redan vid träff två då Anders Granström så oturligt blev (nästan) solokvist. Svårt att få utröna varför pappan inte ville fortsätta. Det blev bara tvärnit.

Att vara halv grupp sätter ju en del press på både de som håller i träffen och de som deltar. Även om de närvarande papporna tyckte det var jättebra med Anders och hans berättarkonst, så kan det ändå upplevas lite konstigt med endast hälften av deltagarna närvarande. Vi måste tänka/prata igenom det här med rekryteringsprocessen. Kanske bättre att flytta fram datum för träffar än att "nöja" oss med färre deltagare? Det är dock mycket som ska klaffa. Papporna måste ju vara kvar på anstalten hela perioden, få okej från vårdnadshavaren på utsidan och inhyrda event (som Anders Granström och Bryggan) ska bokas och kanske inte kan ändra så lätt.

Men i alla fall - det är tre väldigt trevliga, intresserade och motiverade pappor som är kvar och som dessutom tycker att Godnattsagor inifrån är det roligaste som händer på hela veckan. Okej - det är en anstalt men vi suger ändå i oss berömmet! Karin och jag tycker fortfarande det är spännande och roligt att få killarna att våga läsa högt och de gör ett fantastiskt jobb! På skälvande knän till inspelningsrummet och en halvtimma senare går de ut som segrare, lite matta kanske men ack så belåtna.

Det där med att förbereda sig inför högläsningen och läsa högt för sig själv eller någon annan som vill lyssna, är det väl lite si och så med. Men alla hade valt en saga som de tyckte om och ville läsa in så där flöt det på fint. Fördelen med färre deltagare är att varje pappa får mer tid för inspelning. En pappa blev så missnöjd med sin första inläsning att han ville göra om den och det hade vi absolut inte hunnit i vanliga fall. Nu hade vi tid och han blev jättenöjd.

Jättefint broschyrmaterial om projektet håller på att arbetas fram. Mer om det senare.
Göteborgsposten hade ett helt uppslag om Godnattsagor inifrån den 17 mars och så har vi fått klartecken från högsta instans för dokumentärfilmen!! Mycket spännande!

Nåsta träff ska det redigeras.

Margareta

Förkylningstider

2009-03-13T08:33:00.000-07:00

Så hände det som inte fick hända. Karin är på semester och jag, som skulle bli ensam cirkelledare, blir sjuk! Vilken dundertur att det var Anders Granström, vår formidabla berättare, som skulle hålla i andra träffen den här gången. Förhoppningsvis klarade han det galant. Mer om vad som utspelades sig kommer så snart jag får tag i Anders.

Margareta

Och så blev de bara fyra -men fyra ess!

2009-03-05T07:07:00.000-08:00

In i det sista var det osäkert hur stor studiecirkeln skulle bli denna gång. Inte förrän på måndagen, dagen före start, fick vi reda på hur många pappor vi skulle få arbeta tillsammans med. En intresserad pappa hade blivit förflyttad och och en annan fick tyvärr inte klartecken från barnets mamma. Att den person som har hand om barnet på utsidan måste ge sitt medgivande tycker vi är mycket viktigt och ett tag såg det ut som om vi skulle få skjuta fram starten, men i sista stund fick vi de återstående mammornas medgivande och kunde sätta igång som planerat.

Det visade sig bli fyra positiva och pratglada pappor som valt att delta i studiecirkelns tredje termin på Fosieanstalten och det kändes som de hade lika stora förväntningar på Godnattsagor inifrån som vi själva. Och det kändes väldigt bra! Vi inledde som vanligt med att presentera oss själva och projektet för att sedan få höra dem berätta lite om sina barn. De har tillsammans nio barn, den yngste 14 månader och den äldsta 14 år. Lära känna varandra-bingot funkade bra och utlöste många skratt och efter fikat visade papporna stort intresse för vår, vid det här laget, ganska digra boksamling. Det är verkligen jättebra att de redan nu börjar tänka på en saga eller kortare berättelse som de vill läsa in, för tiden går fort och rätt som det är är det dags för inspelning.

Nästa gång är det Anders Granström som ska inspirera med sin berättarkonst och det ska bli spännande att få vara med den här gången också tycker

Margareta

Vi håller tummarna!

2009-02-26T23:57:00.000-08:00

Den 3 mars startar Godnattsagor inifrån den tredje terminen på Fosieanstalten. I dagsläget är det fortfarande lite osäkert hur många deltagare det blir. Vi håller tummarna för att det blir sex pappor som är intresserade av att stärka sitt/sina barns läsutveckling och på tisdag förväntansfullt tar emot oss. Det ska bli väldigt spännande att få sätta igång igen efter uppehållet sedan oktober. (Vi hade en extra inspelning i december med några pappor som ville läsa in en saga till.)
Förra terminen, som var min första, var det mycket att sätta sig in i. Allt från den förvisso inte så svåra uppgiften att välja lämpliga barnböcker till att lära sig ljudredigeringsprogrammet. För att inte tala om hur det kändes att komma till en så speciell miljö som en anstalt med för mig okända kulturkoder. Den här gången känner jag mig mer "varm i kläderna" som Karin uttryckt det och eftersom projektet fått så oerhört fin respons från alla håll; papporna, barnen, mammorna och andra vårdanshavare, media, kriminalvården och biblioteksvärlden är det med glädje man ger sig i kast med ett nytt gäng.
Lite smärre förändringar i studiecirkeln har vi jobbat med, t.ex. ska vi testa med en tipsrunda som ska ge information om bibliotek på ett (hoppas vi!) roligt sätt och så ska vi satsa mer på den klassiska sagan som passar bra att läsa högt och har köpt in flera härliga sagosamlingar.

Igårkväll hade vi förmånen att få presentera projektet på Svensk Biblioteksförenings årsmöte (Region Skåne) och det är verkligen jättepeppande att få berätta för intresserade kolleger!
Margareta

Vad kan litteraturen göra?

2009-02-17T03:01:00.000-08:00

I senaste Biblioteksbladet (för hela artikeln se papperstidningen) kan ni läsa den omfattande artikel Godnattsagor inifrån anstalten skriven av Suzanne Mortensen. Suzanne fick strax innan jul möjligheten att träffa tre av papporna som medverkat i studiecirkeln på Kirsebergsanstalten.

Suzanne, bibliotekarie och frilansjournalist, var den som ursprungligen uppmärksammade det engelska projektet Story Book Dads och var så klok att hon såg till att skriva en artikel om projektet i Biblioteksbladet. Det var denna artikel som berörde mig så starkt att jag fick gåshud på armarna och som tillika var startskottet för mitt arbete med den svenska motsvarigheten Godnattsagor inifrån. Det föll sig således ganska naturligt att Suzanne var den som skulle göra uppföljningsreportaget nu efter ett år av Godnattsagor inifråns levnad.

För er som är intresserade vill jag passa på att uppmärksamma att Suzanne lördagen den 7 mars kommer att medverka på seminariedagen "Vad kan litteraturen göra?" som går av stapeln kl 10.15 i Hörsalen på Språk- och litteraturcentrum, Sölvegatan, Lund. Dagen arrangeras för att fira utgivningen av antologin Litteraturens värden vilken berör vad somlig litteratur förmår uträtta i större utsträckning än annan littertur. Kort och gott litteraturens kraft. Suzanne kommer att berätta om Lyckade statsningar i Bristol och Malmö, fångar läser och skriver.

För mer information eller föranmälan, kontakta anders.mortensen@litt.lu.se

Karin

Dokumentärfilm om Godnattsagor inifrån?

2009-02-10T07:06:00.000-08:00

För en tid sen blev jag kontaktad av en dokumentärfilmare som tidigare arbetat med allt från SVT-produktioner till pedagogisk film för Skolverket etc. Han hade hört talas om projektet och var nyfiken på att veta mer. Efter vårt samtal var vi båda överrens om att det vore fantastiskt att dokumentera projektet via en film. Vi båda såg självklart en stor del problematik, framförallt jag, i hur detta skulle genomföras. Både vad gäller att övertyga kriminalvården att filma inne på anstalten men framförallt för de intagnas integritet samt det störande moment det hade inneburit för studiecirkeln. Trots dessa hinder, optimist som man är, kände jag att det vore dumt att inte försöka driva det vidare för att eventuellt hitta en väg att bemöta dessa problem och vända det till något möjligt och framförallt bra.

Idén togs upp på ett styrgruppsmöte och frågan skickades vidare till kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping. Där blev det blankt nej. Orsaken bakom svaret var säkerhetaspekten samt de intagnas integritet vilket jag hade räknat med och hade förståelse för. Samtidigt hade vi inte fått möjligheten att lägga fram förslaget på vårt vis.

Skam den som ger sig tänkte jag och arbetade vidare. Efter ett samtal med nationellt ansvarig för barnfrågor inom kriminalvården beslutade vi att tillsammans med filmaren, säkerhetsansvarig på kriminalvårdens regionskontor Syd samt barnansvarig på Fosieanstalten diskutera frågan vidare. Utgångspunkten för detta möte, som kommer att äga rum nästa vecka, kommer då att fokusera på möjliga vägar att göra en kvalitativ film som samtidigt tillgodoser kriminalvårdens krav på säkerhet samt självklart pappornas integritet. Den sistnämnda aspekten är någon som jag anser vara av extremt stor vikt. Framförallt då barnperspektivet måste ligga till grund även här och att vi som arbetar i projektet har ett ansvar att medverkande och deras barn inte på något sätt tar skada av detta.

Vad skulle då syftet vara med filmen? Ja, den frågan är ju väldigt viktig att ställa sig för att inte stanna vid tanken att en film är väl alltid kul/bra att göra. Orsaken att göra en film om Godnattsagor inifrån tycker jag, trots problematiken, vara flera. Från bibliotekets sida finns det en poäng i att lyfta fram nyskapande verksamhet. En annan viktig aspekt vore att kunna använda filmen som inspiration för andra anstalter och bibliotek för att starta denna typ av verksamhet. Film tilltalar, som vi alla vet, helt andra sinnen än ett skrivet dokument, hur målande och välskrivet det än är. Sen finns det självklart en ytterligare samhällelig aspekt att faktiskt lyfta fram denna grupp barn som i mångt och mycket är väldigt osynlig i samhället och göra det på ett positivt och hoppfullt sätt. Att lyfta fram den glädje, lust och relationsskapande som sagorna och berättandets kraft faktiskt har.

Slutligen, efter detta långa inlägg, är jag trots allt mycket medveten om att filmen kanske inte kommer att vara möjlig att genomföra. Om inte, så fick ni en inblick i vad som händer bakom kulisserna i projekt Godnattsagor inifrån. Som sagt, fortsättning följer...

Karin

Nytt år, nya sagor

2009-01-26T06:08:00.000-08:00

Ja, då var vi igång igen efter juluppehållet. Studiecirklarna kommer igång ganska sent denna vår. Närmare bestämt först i början av mars på Fosieanstalten och i slutet av samma månad kör vi igång på Kirsebergsanstalten.

I februari kommer vi dock att låta papporna på Kirseberg spela in saga nr 2. En av de sex papporna har flyttats vidare till annan anstalt men resterande vill alla spela in en ny saga, kul tycker vi såklart! Vid detta tillfälle kommer troligtvis även en frilansjournalist vara närvarande vid själva inspelningen för att göra ett fördjupande reportage om projektet.

I dagsläget är det således mycket pyssel med planering inför kommande händelser i projektet. I april är jag och Annelie Björkhagen, representant från Bryggan Malmö, inbjuden till Svensk Biblioteksförenings konferens för fängelsebibliotekarier. Konferensen anordnas vart annat år. Vi är såklart inbjudna för att prata om Godnattsagor inifrån och Bryggans verksamhet. Annelie som i dagarna är färdig med sin avhandling vilken behandlar barn till fängslade mammor kommer även berätta om de slutsatser hon funnit i sin forskning.

Den 15 maj är jag inbjuden till Biblioteksdagarna i Uppsala för att hålla föredrag om projektet. Tema för årets Biblioteksdagar är Rummet och Rymden. Låter mycket lovande tycker jag.

Karin

God Jul önskar vi som arbetar med Godnattsagor inifrån

2008-12-11T03:19:00.000-08:00

Då var första året av projektet Godnattsagor inifrån avslutat. Denna termin har vi som sagt antagit utmaningen att driva studiecirkeln på både Fosieanstalten och Kirsebergsanstalten. Det har varit tydligt att olika typer av anstalter i viss mån kräver lite olika inriktningar. På Kirseberg sitter de intagna på längre straff, är oftast en aning äldre och därmed är deras barn lite äldre. Här har Miriam och jag upplevt ett kanske ännu större gensvar och sug efter att få lära sig mer. Den stora klagan och besvikelsen som uttrycktes i utvärderingen var att studiecirkeln endast varade sex tillfällen!

Återigen har vi fått fantastiskt respons från mammorna/annan ansvarig för barnen och barnen själva. Respons som är helt ovärderlig och gör att allt slit och all stress blir värt det hundra gånger om!

Har följer några av citaten...

Patrik avslutade med att säga tillbaka till sin pappa mot CD-spelaren. ”Tack pappa jag älskar dig med. Tror du han hörde vad jag sa till han nu farmor?” (Patriks egna ord berättar farmor tillika fosterförälder åt Patrik)

”Det värmde så i mitt hjärta när min pappa läste för mig, så jag skulle gärna vilja att pappa läste fler fotbollssagor för mig. ”

”Genom att få höra sin pappas röst varje kväll/dag har gjort att dom kommit varandra närmare samt att när min son känner sig ledsen och saknar sin pappa vi kan sätta på sagan och han blir genast glad.”

”Jag tycker att alla barn till fängslade föräldrar ska få möjlighet att få en saga då alla barn har och bör ha samma rättigheter oavsett deras föräldrar.”

”Därför att Maria lyssnar på sin pappa varje kväll och han säger Godnatt till henne. Det känns nästan som att han är hemma och inte så långt borta.”

”Detta har hjälpt till mycket i relationen mellan pappan och barnet, på så vis att påminna barnet att hennes pappa är närvarande i hennes liv, även om han fysiskt inte är det. ”

”Ett jättebra initiativ. Det betyder mycket för barnet att höra pappas röst. Skapar harmoni och trygghet. Det uppmuntrar till läsning och bildning. Högläsning och sagor är bra för barns utveckling. Väcker glädje hos barnen.”

”Pappan finns med vid läggdags. Dialog kring sagorna.” ”Har bara varit positivt både för mig och mitt barn. Min son lyssnar flera gånger om dagen på pappas saga samt följer med genom bilderna i boken.”

(Självklart är det inte barnens rätta namn som används i citaten)

Något som vi tycker är extra positivt är att även mammorna/andra ansvariga för barnet í enkäterna ofta svarar att de själva upplevt en ökad inspiration att läsa högt för sitt barn och att barnen oftare frågar efter sagor. Ringar på vattnet som sagt...

Margareta och Miriam börjar nu bli varma i kläderna och vi jobbar på att göra cirklarna ännu bättre. Efter Nyåret sätter vi igång med nya grupper och fortsätter sprida sagor i skåne!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

önskar

Karin, Margareta och Miriam

Årets Julklapp!

2008-12-11T02:56:00.001-08:00

För två veckor sedan var Margareta och jag ute på Fosieanstalten igen. Det var dags för inspelning av saga nummer två för de pappor som önskade.

Detta är något vi haft i åtanke ett tag, dvs möjligheten för de pappor som redan genomgått studiecirkeln att spela in fler sagor och på detta vis fortsätta att bidra till barnens läsutveckling och samtidigt lära känna barnens tycke och smak. Vår strävan är att detta mer och mer ska arbetas in i strukturen framöver i den mån det är praktiskt och tidsmässigt möjligt.

Inspelningen gick bra och det var skönt att både hinna med inspelning, redigering och bränning av skivan vid samma tidpunkt vilket gjorde att papporna fick skivan rakt i handen denna gång. Inget extra arbete för oss alltså vilket var ganska skönt. En av de barnen som skulle få sin andra saga frågar varje morgon efter att få lyssna på sagan, det första han gör. Så att en andra saga är på väg är säkert mycket välkommet.

På Kirseberg ska de pappor som vill få spela in en andra saga i början av februari.

De tre pappor som spelade in sin andra saga skulle alla ge den i julklapp till barnen.

Karin

I Kirsebergsbladet berättar papporna om Godnattsagor inifrån

2008-12-04T01:30:00.000-08:00

Lär artikeln "Godnattsagor på fängelset" här

Nya pengar från Kulturrådet!

2008-11-27T04:55:00.000-08:00

Ja då har vi äntligen fått besked om finansiering för nästa år för Fosieanstalten. Kulturrådet ger ytterligare 213 ooo kr för Godnattsagor inifrån och projektet samt min anställning:) är tryggad för nästa år. Arvsfondens pengar bekostar Kirsebergsanstalten och där ska vi söka nya pengar först i sep.

På Kulturrådets hemsida omskrivs projektet enligt följande...

"Flera av de projekt som får stöd har ett tydligt genusperspektiv. Det gäller till exempel Muhammad från Frostmofjället, ett projekt som förmedlar berättelser om manlighet i mångkulturella miljöer som Länsbiblioteket i Västerbotten driver. Godnattsagor inifrån är ett annat projekt med genusinriktning, som Malmö stadsbibliotek driver. Där uppmanas frihetsberövade föräldrar att läsa in sagor på cd till sina barn."

Fint att få en genusstämpel på projektet då det inte är något vi själva explicit uttryckt. Men självklart är Godnattsagor inifrån i allra högsta grad ett projekt som arbetar mot ökad jämställdhet på flera olika plan. Att Anders Granström är inbjuden som professionell berättare i studiecirkeln är delvis för att visa upp en expert och inspiratör inom området men självklart också för att visa upp en manlig förebild och därmed stärka bilden av att läsande och berättande inte behöver vara något klassiskt kvinnligt.

Att möjliggöra en ökad kontakt mellan barn och fängslade pappor är i sig ett bidrag till att både mamman och pappan kan vara delaktiga och stödjande i barnets lärande och läsutveckling.

Snart kommer en rapport från avslutningen på Kirsebergsanstalten som faktiskt avslutades med spontana applåder...

Karin

Dagarna går så fort...

2008-11-11T01:54:00.000-08:00

Ja, parallellt med att pappagruppen på Fosie rullat på och faktiskt redan hunnit avslutas så har ju en grupp på sex pappor även träffat mig och Miriam nu under fyra tillfällen på Kirsebergsanstalten. Att flänga mellan två anstalter, söka nya pengar till projektet, åka på konferens och hålla föredrag, redigera sagor, ha kontakt med media och andra intresserade, kopiera papper, köpa tårta, gå projektledningskurs etc, etc försvinner dagarna och min medverkan på bloggen har blivit lite lidande. Att det är väldigt väldigt roligt bör ju verkligen tilläggas. All stress är som sagt inte dålig stress och orsaken till tillståndet handlar främst om att projektet rönt så stort intresse och att många som blivit väldigt berörda och intresserade hör av sig till mig vilket är TOPPEN!

På torsdag ska det redigeras på Kirsebergsanstalten och vår nya idé kring collageskapandet är värt att testas ytterligare en gång för att se vilken respons vi får där. Det är ganska tydligt att vissa saker som absolut inte fungerat vid ett tillfälle fungerat lysande vid nästa. Anders Granström som tex hade det lite motigt med gruppen på Fosieanstalten denna omgång fick stående ovationer av papporna på Kirsebergsanstalten och blev knappt ivägsläppt av papporna som ville höra fler historier och göra fler övningar. Total fullträff alltså!

Mer inom kort.

Karin

Max napp sex gånger!

2008-10-30T08:02:00.000-07:00

Sista träffen kändes högtidlig. Tårtan från en av stans finare konditorier stod och väntade, men innan vi började firandet skulle Annelie Björkhagen och Kerstin Carlsson från Bryggan Malmö berätta om deras arbete för barn vars föräldrar är i fängelse. Det här är viktig information för papporna och det ställdes en del frågor kring vad Bryggan kan erbjuda, tex öppet hus och stöd till anhöriga.

Efter det var det dags att fylla den fina tygkassen från Skapa. Fem stolta pappor packade kassen med böcker, cd-skivor, Kulturrådets katalog över nya barn & ungdomsböcker, information från närmaste bibliotek och BTJ-foldrarna "Att äga ett språk" och "Att läsa högt - är att vara lyckliga tillsammans", några stoppade också ner foton på sig själva och sist men inte minst utvärderingen till mamma/vårdnadshavare.

Lite som lille julafton blev det med allt packande och det kändes verkligen jättebra för både pappor, projektledare och Mona som är barnansvarig på Fosieanstalten att se att "slutprodukten" blev precis så bra som vi hoppats.

Innan vi högg in på tårtan bad vi killarna om en skriftlig och en muntlig utvärdering. Det mesta var positivt men mer tid vid inläsning och redigering önskades. Att ha fått tillfälle att arbeta i grupp upplevdes som positivt. Projektet har också medfört att kontakten med familjen upplevts som lättare eftersom man fått något trevligt att prata om. Även besöken har blivit annorlunda. -"Jag provade att läsa högt för min pojke när han hälsade på. Jag fick läsa Max napp sex gånger!" Denna pappa har aldrig tidigare läst för sin son så vi kan tala om ett gott första betyg från sonen.

Dags för passionstårta!

Margareta

Ps1. Projektet fortsätter på Kirsebergsanstalten under hösten och Miriam och Karin kommer säkert att berätta om sina erfarenheter därifrån. Om allt går som det ska så blir det en ny grupp pappor som ska lära sig läsa sagor på Fosieanstalten till våren. Karin sliter just nu med den nya ansökan. Ds

Ps2. En av papporna har blivit intervjuad i Metro den 24 oktober och i nästa nummer av Vårt Malmö kommer det att finnas en artikel om Godnattsagor inifrån. Ds

Klipp och klistra igen!

2008-10-24T02:27:00.000-07:00

Den här träffen ska vi tillsammans med varje pappa redigera deras sagoinläsningar. Eftersom förra gruppen haft svårt att fylla väntetiden med något och blivit lite rastlösa, ville vi försöka få denna grupp att delta aktivt och tillsammans försöka göra ett stort collage. Klipp och klistra igen alltså! Vi var inte helt säkra på att det skulle uppskattas.

Men innan vi började med collage ville vi visa några olika barnboksillustratörers sätt att illustrera. Tanken var att papporna skulle få lite tankar om vad bilden kan tillföra texten. Mer högläsning för papporna ville vi ha med och eftersom vi tidigare läst en modern saga och en bilderbok, så valde vi nu en folksaga. Kanske kunde den inspirera vid skapandet av collaget? Våra tankar var lite diffusa kring detta moment och det blev, trots våra goda intentioner, lite segt för killarna. Men fördelen med pysslet är att pratet tar fart och många skratt blev det när den där berättelsen som varit så omöjlig för papporna att berätta vid andra träffen nu kom helt spontant!

Redigeringen gick utmärkt! Någon hade valt att läsa ett helt kapitel ur en bok och la endast in någon enstaka ljudillustration. Andra hade kortare sagor med fler ljud. Alla hade tänkt till om vilka ljudillustrationer som kunde passa i just deras inläsning.

Nästa gång är det dags att packa den lilla tygväskan och så blir det festlig avslutning med cider och fin tårta!

Margareta

Inspelningsdagen är inne

2008-10-15T04:15:00.000-07:00

Karin började med att installera ljudtekniken i rummet intill medan jag öste ut alla pyssel-grejer på bordet. När papporna kom (alla fem) var de helt fokuserade på att spela in och att göra det bra. Några hade förberett sig tillsammans, valt samma saga och hade också velat spela in tillsammans med alternerande röster. Verkligen roligt att förstå att de förberett sig noga och hade egna ideer. Lite av en besvikelse när detta inte gick så bra att genomföra med enbart en mikrofon. En pappa hade haft svårt att bestämma sig för vilken saga han skulle läsa in och valde en ny, vilket innebar att han plötsligt stod på ruta ett igen.

Men ingen tid fick gå förlorad och dags för Karin och första pappan till inspelning. De andra betraktade något avvaktande allt "pysslet" på bordet. Hur skulle det här gå till? Men det visade sig att här gänget bangade inte för att klippa och klistra. Det tog inte många minuter innan alla satt med saxar och lim och glitterpennor och designade personliga cd-fodral till sina barn. Nog märktes det att det kändes det ovant och kanske tom lite obekvämt, men vad gör man inte för sina barn när man får chansen!

Och tidschemat höll! När inspelningarna var klara drog alla, inklusive Karin och jag, en belåten lättnadens suck. Tekniken fungerade, ingen pappa backade utan alla läste in och klarade det dessutom jättebra - såklart!! Detta trots att de tyckt det var ruggigt att höra sin egen röst och att dessutom "teknikern" skulle sitta bredvid och lyssna. Modigt!

Nu återstår femte träffen med redigering av den inspelade sagan. Till dess ska Karin och jag ha klurat ut ett smart sätt att aktivera papporna under tiden de väntar på sitt redigeringstillfälle. Vi vill gärna koncentrera oss på bilden i barnboken. Vi får se hur det går!

Margareta

Något hjärtat är fullt av

2008-10-10T03:36:00.000-07:00

Dags för tredje träffen och inte heller denna gång kunde tyvärr alla pappor delta. Permission och besök gjorde att gruppen var decimerad till endast fyra av från början sju anmälda. Något som naturligtvis inte kändes riktigt bra. Det bästa är ju att gruppens deltagare är desamma alla träffar, men dessa oberäkneliga förändringar måste man kanske räkna med. Lite synd är det också att inte alla är med eftersom vi denna gång ska bli bjudna på underhållning av Anders Granström, skådespelare och professionell berättare.

Enligt Anders önskemål hade vi satt stolarna i en gles ring. När alla pappor hade kommit in och vi hejat på varandra och Anders fått hälsa på killarna lutade Karin och jag oss lite försiktigt tillbaka för att även vi få lyssna på berättelser. Att sitta så här mitt på blanka eftermiddagen och lyssna på sagor kändes lyxigt. Jag hoppades inom mig att även killarna skulle känna att de fick en fin upplevelse.

Anders inledde direkt med en berättelse som verkade fånga allas uppmärksamhet. Spännande och mystisk och om den var sann eller ej var oväsentligt tyckte Anders när frågan kom upp. Det intressanta är varför vill vi berätta och varför lyssnar vi gärna när någon har något att berätta … semesterminnet eller den där förfärliga olyckan de såg. På det svarade han själv att det hjärtat är fullt av det vill människan dela med någon annan. Det var uppenbarligen svårt för papporna att sitta stilla så pass länge, det kröp rejält i benen efter ett tag, men trots detta lyssnade de intensivt.

Eftersom det är tredje träffen är det hög tid för papporna att nu välja en saga för inläsning. De är lite oroliga inför inspelningen som ju redan är nästa träff. Vad fort det har gått! Är det redan dags! Inte alla var heller riktigt säkra på vad de ville läsa in. Någon pappa funderade på att lämna ett boktips till sitt 10-åriga barn som redan läser själv. Några hade fokuserat mycket på vad de visste barnen tyckte om tex fotboll, hästar, Nalle Puh, varulvar, Pippi Långstrump.

Anders uppmuntrade dem då att även tänka och välja sådant de själva tyckte om. Barn hör om det kommer från hjärtat och de bryr sig inte om det är perfekt läst eller ej. Det viktiga är att kontakten med barnet är i fokus. Uppmaningen att hitta på en egen berättelse togs emot med en hel del skeptism. Men en pappa i förra gruppen gjorde det, så .... varför inte prova.

Ja, det är mycket att tänka på tills nästa gång då det ska spelas in. (Jag har precis lärt mig tekniken och tycker det ska bli riktigt spännande att få prova på att vara tekniker.) Då ska cd-fodralen också få en personlig design av papporna själva och det där med att ”pyssla” var ju ett tag sedan även för mig.

Margareta

Bingo!

2008-10-03T01:45:00.000-07:00

Första träffen med papporna i den andra omgången av studiecirkeln
på Fosieanstalten visar sig gå över förväntan bra. För papporna och undertecknad var det "premiär", men Karin och jag kände oss väl förberedda och var mer förväntansfulla än nervösa inför mötet. Efter det lite fåniga Lärakännavarandra-Bingot infann sig en närmast uppsluppen stämning och när papporna fått tillfälle att prata om sina barn utspann sig helt spontant ett fint samtal mellan dem. Här märktes tydligt ett behov av att flytta fokus från sin egen person till barnen. -"Man har ju svikit så många gånger. Nu vill jag kunna ge något tillbaka" var en pappas reflektion om varför han valt att delta.

Karin läste ur den lätt absurda berättelsen om Herr och Fru Slusk av Roald Dahl som inhöstade en hel del fniss och vi avslutade träffen med att tillsammans med papporna titta på en del av barnböckerna. Kanske de redan nu kunde se om där fanns en berättelse som passade för inläsning.

Träffen en vecka senare blev lite annorlunda. Sedan förra veckan hade en pappa förflyttats och var inte längre med i projektet och en pappa som varit frånvarande vid första träffen var nu med. Vi hade dessutom ett rätt ”tungt” undervisande avsnitt den här gången som bla innebar att locka fram pappornas egna tankar och uppfattningar kring vad läsning kan ge barn. Efter en viss inledande tröghet överraskade förvisso papporna oss, men inte minst sig själva, med att hitta en mängd bra argument. Men gruppens sammansättning såg annorlunda ut och det märktes på stämningen. Något hade hänt, hierarkier hade ändrats och osäkerheten/oviljan inför den muntliga övningen i berättarteknik blev av någon anledning kompakt. ”-Det låser sig helt i mig” påpekade en pappa.

När träffen närmade sig sitt slut och vi fikat och tipsat om böcker och även fått en del förslag på böcker var alla märkbart trötta. På frågan om de kände att de lärt sig något den här gången tyckte de ändå att de hade lärt sig mycket.
”-Allt var nytt!” som en pappa sa.

Nästa gång hälsar vi Anders Granström, skådespelare och professionell berättare, välkommen att återigen gästa studiecirkeln.

Margareta

Vad tyckte då barnen och mammorna?

2008-09-24T01:59:00.000-07:00

Som vi tidigare nämnt är huvudmålgruppen för detta projekt barnen och inte föräldrarna. I sagopaketen medföljde därför en utvärdering med ett antal frågor till mammorna för att få reda på barnens reaktioner. Andra gruppen pappor startade ju faktiskt igår och det var riktigt roligt att äntligen få sätta igång igen och träffa nya föräldrar. Men innan ni får en utförligare rapport från Margareta om denna träffen är det hög tid att berätta hur barnen och mammorna har mottagit sagorna. Här nedan kan ni läsa citaten från mammorna om hur de och barnet/barnen har upplevt att ta emot sagopaketet;

”Det har bara fört positivt med sig. Vår son älskar sagor både på CD och böcker. Detta är något han verkligen behövde.”

”Min son kände det som att hans pappa var hos honom när han hörde på CD’n.”

”Ett bra sätt att pappan får vara med oss här hemma på kvällarna. För barnen betyder det mycket att få höra pappas röst och att han berättar GOD NATT-sagan……!!”

”För det första så har det varit bra för Lasses självkänsla samt så har barnen och Lasse något ”vanligt” och positivt att samtala om!”

” Jag som mamma tycker det är kanonbra då barnets pappa vågar läsa och sjunga offentligt för vårat barn nu..”.

”Vi har upplevt det mycket bra, det betyder mycket för barnen… Dom har reagerat lite olika på att få höra pappas röst. Mellanbarnet blev ledsen och rörd när han hörde sin pappas röst…men det har blivit bättre nu och han lyssnar ofta på sagan.”.

”Det känns fint att höra min mans röst i vårt som sovrum om kvällarna, det tycker min son med.”

” Ett bra sätt att avsluta kvällen på alla gemensamt, dvs pappan är ju med oss på sätt och vis. Jag tror att det är bra för småbarn att få höra pappas röst så att dom lär sig känna igen den.”

” Barn behöver mer tid än de kan få med sina frihetsberövade föräldrar. Det här var och är en toppenidé! ”.

”Jag tror att alla barn skulle uppskatta att få en saga av sina föräldrar. Men speciellt för barn som inte får ta del av sina/sin föräldrar. Då jag kan tänka mig att dom verkligen känner att deras föräldrar bryr sig om dom”.

”Då det bara varit positivt och relationen mellan barn och den frihetsberövade blir bättre enligt min uppfattning."

” Vår dotter är bara 11 månader då hon inte förstår vem eller vad som menas.”

” För det första så tyckte jag om den tanken, men min dotter är så liten att hon inte förstår något när man läser sagor till henne.”

Två av de barn som mottog sagopaketet från sin pappa var endast runt ett år. Det kan självklart vara svårt att tolka barnets reaktion när man sätter på skivan och har av dessa mammor upplevts som att barnet inte riktigt förstår. Det som forskning dock visar är att barnen är mottagliga för språket redan från tiden i magen. När det handlar om väldigt små barn är det självklart viktigt att fokusera på rim, ramsor, sånger etc. Vi hoppas att dessa barn, trots mammornas tvekan, har tagit in sagorna/sångerna och framförallt pappans röst. En annan viktig aspekt är också att barnen kommer att kunna växa ikapp sagan och då få en större behållning av den framöver. Framförallt kan det kanske bli en viktig symbolisk handling i framtiden att veta att pappa gjorde detta för dem under denna tid.

Karin

Nya pappor, nya sagor...

2008-09-08T02:32:00.000-07:00

Då var sommarledigheten slut...för länge sen. Det känns dock mindre jobbigt då massa nya spännande saker kommer att hända under hösten. Projektet Godnattsagor inifrån är inne på sina andra termin och faktiskt också sin andra anstalt, närmare bestämt Kirsebergsanstalten. Mycket spännande!

På Fosieanstalten börjar vissa rutiner kring projektet sättas och om mindre än en vecka startar faktiskt den första träffen av studiecirkeln med helt nya pappor!

Med med mig denna termin har jag Margareta som kommer att ta över efter Annika. På Kirsebergsanstalten kommer jag och Miriam, barnbibliotekarie på Kirsebergsbiblioteket, att hålla i studiecirklen tillsammans. Där drar studiecirkeln igång tre veckor efter Fosieanstalten.

Även om första studiecirkeln gick helt klart över förväntan så känns det fortfarande faktiskt som att projektet fortfarande är i sin linda och det gäller att ännu inte ta saker för givna. Jag känner mig generellt dock väldigt positiv och förväntansfull och det ska bli riktigt roligt att köra igång igen och få träffa nya föräldrar och spela in nya sagor.

Framöver hoppas jag att Margareta och Miriam också kommer att berätta om sina erfarenter och upplevelser här på bloggen.

Karin

Sommarlov för projektet...

2008-06-02T00:23:00.000-07:00

Ja, snart går båda jag och projektet på sommarledighet. Därav kommer det tyvärr att vara tyst på bloggen fram till augusti då allt drar igång igen.

Annika kommer tyvärr att lämna projektet gå grund av att hennes vikariat går ut och det mycket oturligt är anställningstopp på Malmö Stadsbibliotek. Det är en stor förlust för både mig och projektet att hon inte får fortsätta att driva och vidareutveckla projektet tillsammans med mig.

Till hösten är tanken att samarbetet med Bryggan Malmö ska vidareutvecklas. Med i planeringen finns sagostunder på Malmö Stadsbibliotek för barn från Bryggan. Detta är en del i ledet att få in litteraturen från olika håll i barnens liv samt skapa en bra relation till biblioteket. Då Bryggan Malmö till stor del fortfarande är i startfasen finns det i dagsläget inga organisarade grupper så vi får som sagt se hur det ser ut till hösten...

Mot slutet av augusti kommer utvärderingen att läggas ut på bloggen.

Glad sommar och hoppas att ni fortsätter att följa bloggen till hösten! Då går vi in i en viktig och ny fas där det blir av stor vikt att projektet som idé fungerar med olika typer av människor som driver det samt på olika typer av anstalter. I september åker jag även till Ystadsanstalten för att berätta om projektet.

Karin

Start på Kirsebergsanstalten till hösten...

2008-05-22T01:55:00.001-07:00

I måndags hade vi det första möten inför starten av Godnattsagor inifrån på Kirsebergsanstalten. Miriam som är barnbibliotekarie på Kirsebergsbiblioteket och även den som driver biblioteksverksamheten på anstalten kommer att hålla i studiecirkeln tillsammans med mig.

Det ska bli oerhört spännande att både få köra ännu en omgång på Fosieanstalten där rutinerna nu till viss del satt sig men även att få se hur det fungerar på Kirsebergsanstalten som har en högre säkerhetsnivå. Här blir det extra viktigt att hitta bra lösningar inom de säkergetsramar som finns att förhålla sig till och att därmed vara flexibel och kreativ. Det känns som att det finns goda förutsättningar för ett bra samarbete även på Kirsebergsanstalten.

Mötet kändes väldigt positivt och en styrgrupp har nu bildast för att arbeta vidare med rekrytering av pappor, vilken lokal och vilka tider som fungerar, hur information om projektet inom anstalten ska spridas etc.

Annika och jag arbetar vidare med utvärderingen av den första pappagruppen på Fosieanstalten. Det ser på det stora hela bara positivt ut både från vår sida, papporna och personalen . Utvärderingen tar dock sin tid och kräver ett stort arbete.

Jag ska slutligen passa på att ge personalen på Fosieanstalen en stor eloge för sin insats i projektet. Att samarbetet fungerat så bra har varit en viktig del i att första omgången varit så lyckad!

Karin

Släpp sagorna loss det är vår!

2008-05-06T02:58:00.000-07:00

Den sista avslutande gången är nu till enda och firades stort och högljutt med tårta, cider, glada och stolta pappor samt självklart glada och stolta studiecirkelledare.

Tanken var att vår samarbetspartner Bryggan Malmö under första delen av detta tillfälle skulle ha kommit för att prata om Bryggans verksamhet men även om vad som händer med barn när ens förälder/föräldrar hamnar i fängelse. Annelie Björkhagen som driver Bryggan Malmö forskar nämligen på Malmö Högskola kring barn vars mammor sitter i fängelse och har en stor kunskap inom detta område. Annelie fick tyvärr förhinder vid detta tillfälle men vi lyckades ordna så att hon kunde komma veckan efter istället och träffa papporna.

Kvar denna träff blev alltså att knyta ihop påsen, både rent praktiskt men också utvärderingsmässigt. Papporna fick packa ned de fem böcker som varje barn skall få, skivan med sagan i egengjort fodral(se bilderna), utvärderingblankett tillsammans med ett tillhörande brev till mammorna samt informationsfoldrar om barnverksamheten på det mest närliggande biblioteket. Allt lades i de oerhört fina tygkassar med hjärtan på som kommer från skaprverkstaden Skapa här i Malmö. Tygkassarna fick vi till reducerat pris efter att ansvarig för Skapa fick höra om projektidén, en mycket fin gest vilket vi tackar för.

Utvärderingen skedde både skriftligt och muntligt och vi fick igång en bra diskussion och en bra feedback under den muntliga delen. Ingen av oss hade kunna förställa oss att få höra all den fina respons vi fick från killarna. Det var som att sitta och bocka av alla projektmål som finns uppsatta för projektet, en efter en . Vi var extra upprymda och glada när vi lämnade anstalten denna gång.

Här är några av de kommentarer som kom fram under utvärderingen;

" Tidigare hade man ju haft en bild av sig själv som kåkfarare och att det med läsandet är för fjolligt – att man inte bara kan gå och lägga sig och läsa en saga och förställa rösten för sitt barn. Nu längtar jag efter att ligga i sängen och läsa godnattsagor för min pojke när jag kommer ut."

"Innan har jag inte läst för mitt barn. Jag har tyckt att det har varit pinsamt. Inte ens när jag har varit ensam med mitt barn. Men sist när jag hade besök läste jag högt för mitt barn, fast min tjej och andra personer var där, det var inget konstigt alls."

Självklart var det även pappor i gruppen som redan tidigare har läst för sitt/sina barn men som kännt att studiecirkeln har varit betydelsefull i andra aspekter. Det känns som att alla papporna beroende på sin utgångspunkt har tagit till vara på olika delar av studiecirkeln. För vissa har det inneburit ett självförtroende i att börja läsa för sitt barn, för andra som redan läst har de breddat perspektivet på vikten av läsning medan en tredje har blivit inspirerad i att våga ta ut svängarna i hur man läser. Framförallt tror jag att alla har fått med sig en bild av att läsa för sina barn är något oerhört viktigt men också något som är väldigt enkelt och naturligt.

Så till sist. Det var såklart en smula sorligt att säga hej då till killarna. En del kommer att friges inom kort medan några är kvar och kommer få möjlighet att spela in fler sagor framöver om de önskar. Under vår studieresa i England träffade vi en pappa som hade spelat in över tio sagor och han berättade stolt hur han succesivt lärt känna sitt barns smak av böcker och även börjat se barnets utveckling i takt med att böckerna blev mer avancerade.

Men nu var det då dags att ta sig in i nästa del av projektet, utvärderings och -revideringsarbete, samt börja dra i trådarna för starten på Kirsebergsanstalten som drar igång till hösten. Mer om detta inom kort.

Karin och Annika

Kolla in den fina artikeln i Sydsvenskan..

2008-04-28T06:44:00.000-07:00

Efter avslutningen i torsdags fick Sydvenskan, som första tidning, möjlighet att träffa en av papporna som varit med i studiecirkeln. Det känns som att artikeln var mitt i prick och Lars beskriver på ett väldigt fint sätt sin upplevelse av projektet. Läs här.

Vi kommer att berätta mer om avslutningen imorgon eller senare i veckan, när det finns lite mer tid över.

Karin

Redigering, tidstrassel och sjukfrånvaro

2008-04-22T06:38:00.000-07:00

I torsdags var det då dags för redigering och man kan väl säga att detta var första gången som det faktiskt inte flöt på helt som önskat. Det har varit svårt att planera exakt hur lång tid varje redigeringstillfälle skulle ta då allt är beroende av pappornas olika nivå av datorvana, hur mycket som behöver redigeras och slutligen även vilken ambitionsnivå man har.

Det blev ett par sena kvällar för mig innan torsdagen för att testredigera några av killarnas sagor samt hitta önskade ljudeffekter, vilket tog sin tid. Trots detta extra förarbete drog redigerandet ut på tiden och tog helt enkelt mycket längre tid än väntat. Detta resulterade i att vi endast hann med fyra av sex sagor. Annika var oturligt även sjuk denna torsdag så det blev lite snurrigt i huvudet att själv sitta med vid alla redigeringarna.

Men trots allt trassel får jag ändå säga att de sagor som faktiskt blev klara blev riktigt bra. Att även alla redan innan redigeringen var nöjda med sina sagor från förra veckans inspelning kändes som en bra utgångspunkt. Generellt verkade det som att ljudeffekterna inte var så himla viktiga för killarna utan att detta endast var en rolig bonus.

Som sagt, ett pilotprojekt är ett pilotprojekt och meningen är just att problem ska uppstå för att sen kunna lösas. Det vi kommer att behöva att diskutera inför nästa grupp till hösten är hur vi ska lösa denna träff på ett bättre sätt. Kanske dela upp killarna så att de får göra redigeringen vid olika tillfällen för att undvika lång väntetid för de andra, göra redigeringen själva, lägga mindre fokus på redigering och endast klippa bort misstag och strunta i ljudeffekter...Ja, det finns otaliga varianter som bör diskuteras. Papporna som inte hanns med i torsdags kommer iallafall att få göra sina redigeringar timmen innan sista träffen kör igång.

För nu på torsdag är som sagt den sista gången. Då kommer Bryggan Malmö på besök och berättar om sin verksamhet, pappor och personal ska få utvärdera studiecirkeln och så firar vi såklart med tårta!

Karin

Svettiga händer och torra munnar..men bra gick det!

2008-04-15T04:47:00.000-07:00

Ja, det är läskigare än man tror, det där att spela in och höra sin egen röst. Framförallt när det som spelas in ska skickas till någon som är viktig för en, så blir det såklart ytterligare en aspekt att förhålla sig till.

När vi själva har testat att spela in, endast i syfte att testa tekniken, har vi båda upplevt det som obekvämt till en början, även i sällskap men någon man egentligen känner sig bekväm med. Men trots nervositet och allt vad det för med sig så gick det som sagt mycket bra. Under cirka två och en halv timme hann vi med både drakböcker, bilböcker, egenskriva berättelser, sagor, sång!, ramsor och dikter.

Vad gäller pysslandet, som papporna fick sysselsätta sig med i väntan på sin tur, gick det kanske lite mindre bra med... eller snarare som vi hade befarat. Det blev endast ett egenhändigt ihopknåpade kort men istället en hel del kreativa fodral till skivorna. Det hanns även med en hel del fotograferande där de pappor som vill kan skicka med foton i sagopaketet till barnen.

Att just denna gång gick bra, vad gäller inspelningarna, känns extra viktigt. Hur roligt, intressant eller givande de andra gångerna än har varit så är det nog trots allt så att det är slutprodukten, dvs skivan som räknas för papporna och som svarar på om det var värt det, om det gick bra. Det är skivan som ska skickas hem till barnen och det är den som är beviset på att man faktiskt gjort något för sitt barn och det är klart att det då känns extra viktigt att det blir som man tänkt sig.

På torsdag är det dags att redigera sagorna, misstag ska klippas bort och ljudeffekter ska läggas på. Innan dess ska drakflax, drakvrål, brandbilssirener, barnskratt, barn som klappar i händerna, dragspelsmusik, motorcykelljud, bakgrundsmusik m.m laddas ned från nätet.

Karin och Annika

Inspelningsdag idag

2008-04-10T01:09:00.000-07:00

Då drar vi strax ut till Fosieanstalten igen. I eftermiddag ska papporna äntligen få spela in sina sagor/berättelser. Det som är extra spännande är det vida spektra av vad som faktiskt ska spelas in.

Vi har en spännvidd från rim och ramsor, sånger, vanliga bilderböcker till egna berättelser/minnen man delar med sitt barn, traditionella historier och dikter från sin egen kultur man vill föra vidare till sina barn etc.

Vi hoppas på att tekniken inte ska krångla och att tiden kommer att räcka till.

Karin

Får jag lov?

2008-04-07T23:59:00.000-07:00

Att berätta en berättelse eller en saga för någon är som att bjuda upp till dans! Får jag lov? Vill du dansa med mig? Det vill säga vill du höra min berättelse och dela den med mig? Genom att lyssna tackar man ja och följer med i dansen- tar emot berättelsen.

Detta var vad Anders Granström inledde att prata om under den tredje träffen med papporna i studiecirkeln Godnattsagor inifrån.

Anders bjöd både på ett par berättelser valda i stundens ingivelse, samtal kring vikten av att sagan/berättelsen man berättar faktiskt betyder något för en själv, styrkan i berättandet, hur sagor skapar inre bilder hos mottagaren men också hur man själv inte behöver memorera varje ord i en saga utan istället kan berätta utifrån sina egna inre bilder. Då blir sagan levande och äkta och mottagaren skapar i sin tur sina egna bilder, som är precis lika riktiga och sanna för henne/honom.

Efter en av Anders berättelser fick vi alla svara på frågor som. Vad såg du? Hur såg Knut ut för dig? Vad hade han på sig? etc. Detta var för att visa på hur varje saga skapar sina egna bilder hos varje individ. Anders lyckades därefter även locka fram egna berättelser från några av killarna som efterföljdes av bra samtal kring vad som skapar en bra berättelse och konkreta tips till berättaren.

De två timmarna flög iväg väldigt fort och det var tydligt att denna omgång var mycket uppskattad av papporna där skratt, kärlekshistorier och afrikas djungler blandades om vart annat.

Det kändes som att denna träff gav papporna bra redskap och tankar inför deras egna berättande, både inför inspelningen men också såklart för framtida berättande. En viktig punkt som berördes var att visualisera mottagaren vid inspelningen. Även om den inspelade sagan inte blir direkt då den måste passera via en cd-skiva handlar det trots allt bara om en kort fördröjning. Papporna bjuder upp till dans genom att berätta sin saga och när barnen sätter in skivan i spelaren så tackar de ja till dansen!

På torsdag ska det spelas in! Mer om det inom kort.

Karin och Annika

Andra träffen..

2008-03-31T05:49:00.000-07:00

Förra torsdagen var det då dags för den andra träffen med papporna efter en veckas uppehåll under påskveckan.

Denna träff har nog varit den del av studiecirkeln vi kännt oss mest oroliga inför då den både är ganska späckad av information och till viss del innehåller en del skolliknande moment. Fem av sex pappor var på plats där den frånvarande pappan var borta pga permisson/förberedelse inför flytt till mer öppen anstalt innför muck. Att vi även blev en halvtimme sena i starten pga. besökstider, logistik etc känns lite trist men också en lärdom att ta med sig när man arbetar inom kriminalvården. Saker som till synes borde vara enkla och oproblematiska blir dess motsats då man rör sig i en väldigt styrd miljö med oerhört reglerade tider, möjligheter etc. Detta ledde till en hel del improvisation samt att vissa delar i träffen helt enkelt fick falla bort.

Men så till träffen. Papporna blev även denna gång bjudna på högläsning. Barnboken "Gittan och gråvargarna"stod först på menyn. Här ville vi ge papporna ett smakprov på hur det kan gå till vid högläsning för barnen i tex. sagogrottan på bibliotektet men även ett sätt att börja prata om berättarteknik och vad som gör en saga fängslande. Det var verkligen ett nöje att följa förändringen hos papporna från ett obekvämt fnissande, när Annika livligt dramatiserande de gnisslade gråvargarnas röster och Gittans dagisfrökens falsettröst, till koncentrerat gapande munnar eller nöjsamt fnitter. Vi tror att det var väldigt uppskattat.

Det som dock var störst fokus på under denna träff var frågor som rör "Varför läser vi för våra barn?" och "Hur hjälper vi våra barn att utvecklas genom läsning?". Papporna fick två och två punkta upp på ett papper vilka positiva faktorer som kommer ut av högläsning. Detta fick sedan symboliseras i och sammanfattas av ett "Sagostundsträd" där varje löv representerade tex, underhållning, att hantera känslor, närhet mellan föräldrar och barn, öva upp koncentrationsförmåga, trygghet, öva upp empati, öva upp fantasi, förstå sin omvärld, bearbeta tunga händelser i livet, förmedla värderingar etc. Papporna kom själva upp med många viktiga faktorer som sedan kompletterades av oss och som även blandades upp med boktips som representerade de olika delarna.

Trots en viss stressfaktor från vår sida i och med att vi var en halvtimme sena samt en viss pladdrighet och koncentrationssvackor från killarnas sida så tror vi att vi i det stora hela nådde fram med budskapet. Det framfördes många bra kommentarer från papporna och det kändes som att en och annan fick nya tankar att ta med sig i bagaget.

Nu på torsdag är det Anders Granströms tur att hålla i studiecirkeln och bla. låta papporna börja arbeta med den bok de vill spela in. Vi tror att det kommer att bli mycket spännande för killarna, men även för oss.

Karin och Annika

Gårdagens pressinbjudan...

2008-03-18T07:41:00.000-07:00

gick fint. Skånska Dagbladet, Aftonbladets gratistidning Punkt Se, Radio Malmö Hus och Malmö Kanalen var på plats och fick höra om projektet.

Se vidare Skånskan, Radio P4 Malmö Hus, och Malmö Kanalen(sänder imorgon).

Karin

Både sagor, skratt och allvar

2008-03-17T06:16:00.000-07:00

I torsdags var då den första träffen med papporna. Lite nyfiket och nervöst från bådas håll men oerhört positivt och helt klart över förväntan! Vi måste erkänna att vi båda var smått upprymda efteråt att det faktiskt gick så himla bra.

Som vi tidigare nämnt har vi lagt stor vikt vid att den primära målgruppen för projektet faktiskt är barnen och inte internerna. Detta var något som var viktigt att framföra till papporna i starten av studiecirkeln då vi pratade om de mål vi tillsammans ska försöka uppnå. Mycket positivt var denna aspekt helt i linje med pappornas syn på det hela. Det var nästan som att det var en lättnad att faktiskt få lägga allt fokus på sina barn då man generellt är så van vid att själv vara i centrum i kriminalvårdens olika programverksamheter.

Den programansvarige kriminalvårdare som var med under första träffen menade att han var oerhört imponerad av killarna och att det var länge sedan de var så lugna, fokuserade och engagerade. Fokuset på barnen och inte dem själva tror han gjorde att det var lättare att "sänka garden" och våga prata öppet med varandra om sig och sina barns situation, även med de killar de inte tidigare träffat då gruppen är sammansatt av personer från olika avdelningar på anstalten.

Vi hade troligtvis kunnat berätta hur mycket som helst om dessa två timmar som innehöll både högläsning ur"Tusen och en natt", lära-känna-varandra-bingo:), vetekransar och kaffe, en hel del skratt och en hel del allvar. Men vi rundar istället av med ett citat från en av killarna som börjar närma sig slutet av sitt treåriga straff "Kunde ni inte kommit på detta lite tidigare, jag hade ju behövt detta för tre år sedan, min son är sju år idag och sagan kommer att komma ut ungefär samtidigt som jag".

Det är tydligt att nya former av kommunikation mellan fängslade föräldrar och deras barn är efterlängtat och det känns kul att biblioteket kan vara en viktig aktör för denna målgrupp.

Vi ser väldigt mycket fram emot kommande gånger!

Karin och Annika

Första träffen, första mötet med papporna...

2008-03-13T02:47:00.000-07:00

Idag var det då dags för den första sammankomsten av studiecirkeln Godnattsagor inifrån på Fosieanstalten i Malmö. Det blir en grupp på sex, enligt ryktet mycket pratglada pappor som kommer att medverka i studiecirkeln. Maxantalet är satt till sex deltagare denna första pilotomgång så vi är fulltaliga och Annika och jag är såklart mycket spända och förväntansfulla.

Vi kommer att träffa papporna vid sex tillfällen, en gång i veckan, där första träffen idag främst kommer att handla om att bekanta sig med varandra. Det kommer att bli lite lära-känna-varandra-övningar, papporna ska få berätta varför de valt att delta i projektet och såklart få berätta om sina barn. Vi kommer även att bjuda på högläsning för att påminna om den där mysiga känslan som innefinner sig när man få en saga läst högt för sig.

I juni förra året skrev jag i min dokumenationsdagobok "Har via telefon varit i kontakt med Kulturrådet, Brå i Sthlm, Allmänna arvsfonden och Ungdomsstyrelsen för att kolla intresse för finansiering av projektet, alla har varit väldigt positiva". Det känns som evigheter sen jag skrev detta och ändå inte. I ett projekt finns det alltid tusentals smådetaljer och större måste-göra-saker i ett oändligt flöde. Det är ibland lätt att glömma bort det huvudsakliga målet dränkt i projektplaner, inköp, milstolpar, mediakontakter och informationsspridning.

Men idag är det ju faktiskt så att vi kommit till den punkt när det viktiga händer, och det ska bli så himlans skoj!

En vecka kvar till start....

2008-03-05T04:26:00.000-08:00

Ja då var det snart dags för den första studiecirkeln att sätta i gång. En vecka kvar, nedräkning kan börja...

Innan dess ska jag dock en sväng upp till Stockholm för en utbildningsdag för alla projektledare vars projekt Allmänna arvsfonden beviljat pengar till. Kursen kommer att äga rum i Rosenbads konferenscenter, mycket spännande. Annika och jag medverkade vid Brottsförebyggande rådets metodkurs för några veckor och jag hoppas på att denna kurs ska bli lika intressant och givande som Brås.

Framförallt är det väldigt intressant att träffa representanter från de andra projektet, som Arvsfonden beviljat pengar, närmare bestämt ett fyrtiotal andra projekt.

Karin

Anders Granström medverkar i Godnattsagor inifrån

2008-02-25T06:57:00.000-08:00

I december skickade Annika och jag ut en förfrågan till Anders Granström om det fanns intresse att medverka i projektet. Anders Granström är professionell skådespelare som under mer än tjugofem år har koncentrerat sig på den svåra konsten att berätta en historia. År 2006 blev han utnämnd till årets berättare. Svaret vi fick tillbaka både gladde och roade oss en hel del, så vi tänkte vi skulle dela med oss av detta fina svar....

Hej Karin.

Ett snabbt svar i all korthet men ack så positivt!

På sjuttiotalet arbetade jag under ett år med något som kallades för Teatercirkel på Malmöanstalten.
Sedan hamnade jag själv där i häktet, som vägrare av repmånader.
Min förståelse för deras situation på fängelserna och min lust att hjälpa till med vad jag kan är stor.

Exakt vad jag kan göra under en träff med dom är väl inte helt klar. Men det kan vi prata vidare om.
Det viktigaste är att jag är mycket positiv till din inbjudan.

Med vänliga hälsningar från
Anders

En viss tid har passerat sen dess och vi har hunnit prata vidare som Anders skriver i mailet. Detta innebär närmare att Anders kommer att medverka vid två av de sex träffarna under studiecirklens gång vilket vi är mycket glada för! Mer om detta framöver...

Karin

Teater innanför fängelsemurarna- barnen i fokus

2008-02-21T04:22:00.000-08:00

Blev mycket glad när jag fick höra talas om pjäsen "När änglar faller längre ned än botten". Pjäsen har satts upp av Teatern Off Stockholm och spelas på anstalter runt om i Sverige, bla Hall, Kumla, Österåker, Norrtälje, etc. Pjäsen handlar om hur barn till fängslade föräldrar många gånger drabbats hårt av föräldrarnas kriminella liv om hur det kriminella livet ofta leder till att man sviker sina barn.

Dett är alltså ännu ett kulturprojekt som på ett mycket kreativt sätt arbetar mot målgruppen barn till fängslade föräldrar. I Expressen artikel läser jag att ambitionen är att öppna för reflektion över barn i kriminella och/eller missbrukande miljöer, innan- som utanför murarna. En viktig del är att få internerna att tänka över sitt föräldraskap. Pjäsen följs därför upp av diskussioner och grupparbeten och ska så småningom resultera i en bok som ska delas ut till de intagnas barn och till organisationer som jobbar med de här frågorna.

Även Off Stockholm samarbetar med Bryggan och Kris och det är tydligt att det finns många gemensamma nämnare med Godnattsagor inifrån. Min tanke är att det vore fantastiskt om man kunde locka ned Off Stockholm och pjäsen "När änglar faller.." ned till mer sydliga breddgrader och låta pappor som är med i sagoprojektet även få möjlighet att se denna pjäs.

Kriminalvård Syd har blivit tipsade.

Ni kan även lyssna på SR:s inslag om projektet och pjäsen, se här.

Tekniken testas ...

2008-02-21T02:42:00.000-08:00

När det nu börjar närma sig första träffen går tiden väldigt snabbt. Så mycket att hinna med och så mycket på gång som ska avslutas!

En av de saker vi arbetar med för tillfället är att själva lära oss det redigeringsprogram vi ska använda. Programmet (Audacity) går att hämta hem gratis från Internet. Eftersom våra förhoppningar är att projektet ska löpa så väl ut att anstalterna har ett intresse av att driva det vidare efter projekttidens slut, är det en viktig poäng att programmet är gratis och relativt lätt att lära sig och att använda.

Eftersom ingen av oss tidigare har använt redigeringsprogram av det här slaget, fick vi hjälp av Charlie Järpvall, bibliotekarie och tillika självlärd ljudtekniker, att förstå programmets grunder och förutsättningar. Det var väldigt skoj!

Vi har provat att själva spela in sagor där vi sedan har redigerat bort missar och även lagt till ljudeffekter. Det blir faktistk häpnadsväckande bra! Det låter proffsigt och spännande med ljudeffekterna.

En annan viktig erfarenhet vi gjorde i och med våra egna provinspelingar var hur läskigt det är att spela in, hur självmedveten man blir och hur jobbigt det sedan var att höra sin egen röst. Det känns viktigt att ha med sig denna förståelse när vi väl gör de riktiga inspelningarna.

Annika

Pyssel= tid för samtal om barnen

2008-02-19T01:47:00.000-08:00

Igår var Annika och jag på tur i staden och inhandlade färgade papper, pennor, saxar, klister, glitterklister, tuschpennor och klistermärken i alla dess färger och former..hjärtan, djur, stjärnor, bilar.

Tanken är att under tiden en av internerna spelar in sin saga ska de andra papporna ha något att sysselsätta sig med i väntan på att få spela in sin saga. Alltså ska det pysslas.

Grundtanken är självklart inte bara av praktiskt karaktär utan har en mycket viktig funktion, nämligen fokuset på barnen. Papporna ska få göra egenhändigt ihopknåpade kort som ska skickas med i sagopaketet ihop med sagan och boken. De engelska bibliotekarierna var oerhört lyriska över den här delen av projektet och jag får väl erkänna att både jag och Annika har varit en smula skeptiska till hur de här tuffa killarna ska hänge sig åt glitterklister och klisterhjärtan etc. Fullt medvetna om att det är väldigt könsstereotypt tänkt av oss.

Vad man såg i England var nämligen att internerna lade oerhört mycket omsorg, kärlek och eftertanke på dessa kort. Det var ju deras barn som skulle ta emot korten och således var det plötsligt inte vilket kort som helst. Denna stund av pyssel gav också på ett mycket naturligt sätt utrymme att prata om sina barn med varandra.

Vad de svenska papporna tycker om pysslandet återstår att se.

Karin

En sagogrupp börjar formas

2008-02-19T01:10:00.000-08:00

Vi har fått den glada nyheten att tre pappor är klara för att medverka i studiecirkeln, eller näst intill kanske jag ska säga. Som jag tidigare nämnt är det mycket som ska falla på plats vad gäller att internen inte är på väg att flyttas eller kommer att ha avtjänat sitt straff under studiecirkelns tidsperiod, men framförallt gäller det att pappan visar ett tydligt engagemang för sitt barn. Då vi från bibliotekets sida inte själva är på plats är det ju såklart vårdarna, och då framförallt de vårdare som arbetar som barnombud och som driver föräldrargrupperna på anstalten, som hälper till att hitta engagerade pappor.

Orsaken att jag skriver näst intill är att vi självklart måste invänta ett godkännande från mamman eller annan vårdnadshavare till barnen. Jag kommer nu i veckan att skicka ut dessa brev där vi berättar om vad projektet går ut på, om vad vi hoppas uppnå och om vårt samarbete med Malmö Bryggan.

Karin

Story Book Dads i Nya Zeeland

2008-02-14T23:11:00.000-08:00

Ja minsann, av en tillfällighet fick jag upp denna sida när jag letade information till projeket.
http://www.corrections.govt.nz/public/news/mediareleases/2007/story-book-dads.html

Det visar sig att idén även har spritt sig till Nya Zeeland. Aktiva inom projektet i England kände inte till att det fanns på fler ställen än i Storbritannien. Kanske man borde åka på ännu en studieresa:)

Karin

Ett exotiskt inslag i det brottsförebyggande arbetet

2008-02-01T06:23:00.000-08:00

Dagarna går otroligt fort och jag insåg att vi inte ens hunnit skriva något om Brå´s metodkurs i Södertälje som jag och Annika medverkade vid förra veckan.

Medverkande på metodkursen var representanter från alla projekt som beviljats bidrag från Brå detta år, dvs en mycket trevlig skara socionomer, poliser, fritidspedagoger, forskare etc. Vårt projekt fick extra mycket fokus i diskussioner och grupparbeten då vi var lite av ett exotiskt inslag i sammanhanget. Det visade sig nämligen att det är väldigt sällan Brå beviljar pengar till kulturprojekt och att ingen faktiskt kunde erinra sig att Brå beviljat bidrag till ett bibliotekprojekt någonsin! Fram till nu har jag självklart känt en stor glädje över att vi överhuvudtaget fått pengar för att kunna driva projektet. Det kändes dock plötsligt extra stort när en såpass tung och vägledande institution som Brå tror på och står bakom projektet och visar på att bibliotek faktiskt på ett mycket konkret sätt kan arbeta med brottsförebyggande arbete.

De andra projekten var såklart också mycket spännande och berörde allt från grannsamverkan, kvinnofridsprojekt, ungdomar som arbetar som trygghetsvärdar till hur man kan minska rekrytering av fotbollshuliganer i Göteborg etc. En stor behållning av dagarna var att få möjlighet att skapa kontakter och utbyta idéer med alla dessa trevliga och driftiga människor.

Själva dagarna varvades av föreläsningar och grupparbeten som berörde två mycket väsentliga delar i projektarbetet- kommunikation i projekt och utvärdering av projekt. För mig som projektledare var det mycket matnyttigt att diskutera problematiken kring utvärdering. Vi förde bla långa diskussioner kring att mäta ett projekts mer långsiktiga effekter, skillnaden mellan projektmål och effektmål, problematiken kring att utvärdera målgruppen barn, som till på köpet i vårt projekt kommer att vara utspridda i hela landet.

Att det skall göras en grundlig utvärdering av projektet har vi självklart redan från början planerat. Metodkursen fick oss däremot att mer grundligt diskutera möjliga vägar att gå. En del i ledet har varit att jag nu i dagarna har kontaktat både Kriminalvårdens forskningsenhet och Malmö Högskola för att se om det finns intresse att göra en fördjupande och mer långtgående utvärdering. För att kunna sprida projektet är detta av extra stor vikt.

Nu är det helg!

Nyfiken pappa

2008-01-31T05:48:00.000-08:00

I förmiddags besökte Annika och jag Fosieanstalten för att lite grundligare informera personalen om projektet. Även här fick vi positivt gensvar och det börjar kännas att saker och ting faktiskt börjar falla på plats. Schemat för träffarna är preliminärbokade, upplägget för träffarna är någorlunda färdigt, dator, mikrofon och redigeringsprogram är inköpta, lokal på anstalten är bestämd, ännu hemlig professionell berättare som kommer att medverka vid en av träffarna är preliminärbokad...

Det var ju bara den där lilla haken att få ihop en föräldrargrupp:) Det är tydligen så att det har varit ett ganska stor rockad på internerna de senaste veckorna vilket gör att det finns ett stort antal nyanlända personer och såklart flera som muckat eller blivit förflyttade. Fram till nu har det därför varit svårt att veta vilka som kommer att vara kvar och kunna fullfölja hela studiecirkeln om sex träffar som beräknas vara klar i april. Nu verkar det dock har lugnat ned sig och i komination med att flera i personalen är informerade så tror vi att även detta kommer att falla på plats. Först och främst kommer ju interner som varit med eller vill vara med i föräldragruppen på anstalten att vara tilltänkta. Detta för att till viss del försöka säkerställa att papporna verkligen har ett genuint intresse för sina barn och sitt föräldraskap.

På vägen ut fick vi chansen att träffa en av internerna som sedan han fått höra om projektet ställt mycket frågor till personalen, både om projektet och om när han skulle få träffa bibliotekarierna. Vi hann som hastigast byta några ord och han blev först mycket besviken att studiecirkeln inte skulle sätta igång förrän i mars men konstaterade samtidigt att han ju då faktiskt hade tid att skriva en egen saga!

Imorgon kommer Fosie stadsdelstidning och gör en kort intervju om projektet och Annika och jag ska fortsätta att jobba in oss på redigeringprogrammet för inspelningarna.

Ringsjön-ny kvinnoanstalt i Eslöv

2008-01-29T02:44:00.000-08:00

I fredags var jag av Eva-Karin Eriksson inbjuden till Kriminalvården Region Syd för att berätta om projektet för intresserad personal. Kriminalvården är uppdelad i sex regioner där Region Syd geografiskt innefattar Skåne och Blekinge. Eva-Karin Eriksson arbetar bla med barnfrågor inom Region Syd och kriminalvården har under 2008 gett just denna region i uppdrag att arbeta extra mycket med barnfrågor. Detta gör att projektet kommer särskilt lägligt i tiden.

Mycket glädjande var att personal som kommer att arbeta på den nya Kvinnoanstalten Ringsjön var närvarande. Jag har nämligen vid flera tillfällen fått förfrågan varför projektet bara riktar sig till män. Så är ju dock inte fallet, utan detta har endast fallit sig naturligt då anstalterna i Malmö-området endast är för just män. Fosieanstalten är även den anstalt som Malmö Stadsbibliotek driver biblioteksservice på vilket gjorde det naturligt att starta där. Snarare har jag nog känt att det är av extra vikt att denna typ av verksamhet ska finnas tillgänglig för kvinnliga interner. Närmsta kvinnoanstalt utöver nyöppnade Ringsjön är Ystad där jag hoppas det ska finnas intresse av att starta framöver.

Mötet var i vilket fall mycket positivt och det kändes som att det fanns ett genuint intresse från blivande personal på Ringsjön och det kändes även bra att i ett så här tidigt skede väcka intresse och diskutera projektets möjligheter för kvinnor.

Det är mycket informationsspridning på tapeten för tillfället. På torsdag åker Annika och jag ut till Fosieanstalten för att ha en informationsträff för anstaltens personal och ge dem en möjlighet att diskutera och ställa frågor, spännande. Vi ska även ta oss en titt på vilka lokaler vi kommer att ha till förfogande för projektet.